Andrea Svanbäck: Beundran för ensamvargar

– I Rio är vi allihop exotiska, utropade guldgossen, tillika Zentropa-producenten, Peter Aalbæk Jensen för några veckor sedan från podiet i Hanaholmens seminariesal. Han, Lars von Triers omhuldade producent, var tillsammans med en rad andra danska filmproffs inbjudna till ett seminarium om vad anspråkslösa Finland har att lära av filmframgångarnas Danmark. Att jämföra länderna sades visserligen vara som att ställa David mot Goliat. Förutom att danskarna går dubbelt så ofta på bio har dansk filmindustri gått som på räls, också internationellt.

Glada och fullproppade av självförtroende delade Aalbæk Jensen och hans kolleger med sig av sina bästa tips i stil med ”sluta älta pengar”, ”publiken är filmens främsta ambassadörer” samt ”kärlek över landsgränserna är allt vi behöver”. Kontentan var att alla hellre vill stöda en glad dåre till regissör än oroliga räknenissar – en svår ekvation i tider som är allt annat än riskvänliga.

I den svarande panelen satt Klaus Härö och Dome Karukoski, bägge upphovsmän till eftertrånade finländska framgångar. Ändå var attitydskillnaden milsvid. Båda sa sig vara trötta på branschens tuffa villkor, bristen på pengar och risken för utbrändhet. Enligt dem har man i Finland låst fast sig vid en beundran för ensamvargar (tänk bara på Kaurismäki), något som lett till att vi har svårt att hjälpa varandra framåt.

Lite senare steg Filmstiftelsens vd Irina Krohn fram och förklarade att finsk film visst har en plan. Inte nog med att Yles finansiering tills vidare är fixad, nu står också publiken redo att ta risker. Bara branschen ”lär sig älska människor som är mer talangfulla än de själva”.

Jag vill gärna tro på Krohn men finsk film har fortfarande en tendens att fokusera på inhemsk publikpotential snarare än huruvida berättelsen verkligen har något att säga. Frågan är också om det exotiska, i det här fallet definierat som ”vildhet och galenskap”, som Aalbæk Jensen efterlyser på bioduken för att sälja Finland utomlands är vad den finländska biobesökaren vill se.

Detta samtidigt som det ligger i luften att resten av Norden bara väntar på att Finland ska ta sig i kragen och sluta tycka synd om sig själv. Det finns viktigare saker att ta itu med, till exempel att stå enade då amerikanska film- och tv-jättar som HBO och Netflix tar över en stor del av marknaden endera dagen. Gemensamt kan Norden som filmregion bättre stå upp mot jenkarna. Kampen om självförtroende lär däremot bli svår att vinna.