"Det råkade bli litteraturvetenskapen"

Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi måste skära i sina kostnader. Lektorn vid litteraturvetenskapliga institutionen Roger Holmström går i pension, och då uppstår tanken att omvandla hans heltidslektorat till en universitetslärartjänst på halvtid (lägre akademisk rang, lägre lön). Från en tremannainstitution med professor, lektor och universitetslärare förvandlas institutionen till en 2,5-personersinstitution med professor plus 1,5 universitetslärare. Därtill kommer stränga order att inte använda timlärare i undervisningen.
Det här låter kanske inte som en katastrof, men när jag läser fakultetsprefekten Urpo Nikannes kommentar till planerna (Hbl 17.11) blir jag fundersam: "Vi måste skära ner någonstans och nu råkade det bli litteraturvetenskapen som tillfälligt drabbas." "Tillfälligt" låter bra – i bästa fall är det frågan om en temporär lösning. Det är illa nog men litteraturvetenskapen bidrar till det allmänna sparandet, och rimligt så. I bästa fall blir universitetslärartjänsten ett lektorat igen 2013.
Värre låter det där med "nu råkade det bli..." Hur då råkade? Litteraturvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi har under de senaste tio åren fyllt sin kvot av magistrar och doktorer, det vill säga levererat enligt fakultetens beställning, och det med råge. (Det framgår av till exempel Clas Zilliacus insändare, som också den ingick i tidningen i går). Det låter som underlig hushållning att skära i en institution som levererat just den vara som fakulteten behöver för att motivera sin existens och finansiering, nämligen examina. Så här kan det ju dessvärre ibland fungera. Den som är duglig "belönas" med ökade krav; "för dig som klarar ribban kan vi gräva en grop under den."
Och vad har då hänt med de 65 filosofie magistrar som institutionen alstrat under 2001-2010? De jobbar på medier, på bibliotek, i förlagsbranschen och – viktigast av allt – som modersmålslärare i den finlandssvenska skolan. Det är litteraturvetenskapliga institutionen i samarbete med pedagogiska fakulteten vid ÅA som bär ansvaret för den livsviktiga kulturinstitution som modersmålsundervisningen i den finlandssvenska skolan utgör.
I en insändare (intill Zilliacus text i går) efterlyser Bo Lönnqvist, professor emeritus i etnologi, ett utökat timantal i modersmålet för den finlandssvenska skolan, som enligt Pisaundersökningarna ser ut att ha problem med elevernas kunskaper i just modersmålet. Förslaget tål att begrundas ur olika vinklar. I det här läget önskar jag innerligt att sparbeslutet vid ÅA fattas på lite solidare grund än en legendariskt duktig litteraturlektors pensioneringsdatum.

"Universitetslärare" är numera den officiella beteckningen på den lägsta lärarbefattningen vid ÅA. Skribenten är litteraturredaktör och fil.lic. utexaminerad vid ÅA 1995.