"Egypten dansar åter efter militärens pipa"

Det första Adli Mansur gjorde efter att han blivit president var att göra en invit till Muslimska brödraskapet – men han fick nobben. Med arresteringsorder utfärdad för 300 av partiets medlemmar och den högsta ledaren Muhammad Badie gripen är det inte förvånande att partiet inte ville samarbeta.

Den avsatta presidenten Muhammad Mursi har försatts i husarrest, anklagad bland annat för lagtrots. Hans anhängare har fortsatt att demonstrera, men har varit lugna.

Efter nattens jubel och fyrverkerier höll sig också Mursis motståndare lugna. De stora demonstrationerna bröt ut dagarna innan det gått ett år sedan Mursi svors in. Mursis styre präglades av maktkamp mellan hans religiösa parti och den sekulära oppositionen som bland annat kritiserade hur grundlagen skrevs ihop i all hast.

Nu ska landet få en ny grundlag och militären utlovar president- och parlamentsval – men någon tidpunkt har inte meddelats.

"Kampen fortsätter"

Trots att militären skyndade sig att få en ny president insvuren är det inte någon tvekan om vem det är som styr i Egypten, säger Hannu Juusola, professor i de semitiska språken och kulturen vid Helsingfors universitet.

– Egypten dansar åter efter militärens pipa och kommer att göra det en tid. Snart börjar kampen om vem som ska sitta i regeringen. Egypten har att se fram emot en tid av osäkerhet och kamp mellan olika grupperingar.

Juusola säger att samma problematik går igen från förra gången militären tog över. I februari 2011 avsattes den långvariga diktatorn Hosni Mubarak efter massiva folkliga protester.

– Hur ska de stora frågorna om säkerhet och ekonomi lösas? Hur ska man kunna nå enighet till exempel för att skriva en grundlag som alla kan godta?

Att Egypten är ett delat land står enligt Juusola klart. Men det som saknas är en politisk ledare som kunde ena landet.

– Att landet är delat är ett faktum. Men det som är delat kan enas – men då behövs en person som kan göra det. Hittills har alla politiska ledare bara försökt dra hemåt. Det gäller inte bara Muslimska brödraskapet, utan också andra sidan, säger Juusola.

Han tror att armén nog i sinom tid kommer att överlåta makten – men tror inte att det korta övergångsstyre som utlovats kommer att bli verklighet.

– Militären talar om nyval inom ett år, men det kan lika gärna handla om två år.

Enligt honom föredrar militären att påverka i kulisserna framom att ha den egentliga makten.

– Armén vill inte ha ansvar för att lösa de konreta problemen, speciellt inte då det gäller ekonomin. Att påverka i kulisserna är mycket bättre – förutsatt att deras egna intressen har tryggats.

Risk för radikalisering

Juusola tror att militären kommer att vara mycket försiktig med vem den tillåter att få makten efter alla turer kring Mursi.

Adli Mansurs försök att räcka ut handen till Muslimska brödraskapet är ett steg i rätt riktning. Juusola säger att den nya ledningen måste försöka få med brödraskapet i den politiska processen.

– Det kommer att bli svårt efter den här operationen. Det finns en risk att en del av anhängarna kommer att radikaliseras och återuppta terrorverksamheten

Också tankesmedjan International Crisis Group varnar för risken att tillslagen mot islamister kan leda till mer extremism.

"Det kan driva upp en generation av radikaliserade islamister i och bortom Egypten, som har förlorat tilltron till fredlig, demokratisk förändring", skriver ICG och fortsätter med att islamisterna "lär säkerligen förbli en kraft som är stark nog att sabotera sina motståndares framgångar".

Källor: TT-Reuters, AP, BBC, CNN, Guardian