Mögelskolorna fördelas ojämnt - kolla läget din kommun

Klicka här för att se hela interaktiva kartan.

I värsta fall börjar 259 000 barn och unga i skolor med allvarliga fukt- och mögelskolor kommande vecka. Det här framgår av en rapport av Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Esko Korhonen är mycket orolig för situationen. I över 20 år har han undersökt byggnaders dåliga inomhusluft för Kommunförbundets räkning. Han är bekymrad över att kommunernas trängda ekonomiska länge gör att viktiga renoveringar skjuts upp.

– Problemen blir inte bättre av att man väntar. Mögelskolorna är ett mycket allvarligt problem som man måste ta tag i. All forskning visar att möglet och fukten har en tydlig inverkan på hälsan. Det här drabbar en grupp som inte själv kan berätta om problemen.

Listor kan svartmåla

Hbl kartlade läget i Nyland tillsammans med tidningarna Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland. När Korhonen analyserar resultatet av vår kartläggning av fukt- och mögelskador är det förs­ta han lägger märke till att majoriteten av de anmälda fallen lett till åtgärder eller vidare undersökningar.

– Det här visar att skolorna anmäler först när det finns problem, säger Korhonen.

Läget i Nyland skiljer sig inte från resten av landet. Kommunförbundets egna undersökningar visar att en fjärdedel av skolorna i Finland lider av fukt- och mögelproblem eller har problem med dålig inomhusluft.

Att kalla en fjärdedel av Finlands skolor för mögelskolor som borde rivas är ändå en grov överdrift. Många av problemen kan åtgärdas genom att förbättra luftkonditioneringen och städa noggrannare.

– Därför måste skolorna undersökas först.

Kartläggningen visar också att de drabbade skolorna fördelar sig ojämnt mellan kommunerna. Samtidigt som Borgå dras med stora problem har varken Hangö eller Raseborg uppgifter om några mögelskolor.

– Om uppgifterna stämmer så är det fantastiskt att det finns kommuner som inte har problem med mögel- och fuktskador, säger Korhonen.

De tre största städerna, Helsingfors, Vanda och Esbo, lämnar inte ut uppgifter om mögel- och fuktskadade skolor av två anledningar. Samtliga hänvisar till att det inte finns listor på vilka skolor som är fukt- och mögelskadade utan listor på vilka skolor som har problem med inomhusluften.

Tjänstemännen säger också att listorna riskerar svartmåla skolor med små problem så att skolorna framstår som mögelbomber. Därför ger städerna inte heller ut en lista på de skolor som har problem med inomhusluften till medierna.

Ger ni ut uppgifterna om föräldrarna till ett barn med astma frågar om det finns mögel i skolan?

– Det är en mycket hypotetisk fråga. Vi utgår från att alla våra skolor är i det skicket att alla kan gå i dem, säger Niclas Grönholm, utbildningsverkets svenska linjedirektör.

– När vi har fått resultaten från våra undersökningar skickar vi ut informationen till de enskilda skolorna, säger Ulla Lignell på Vanda stad.

Renoveringen av mögelskolorna ligger på undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) bord. Då finansministeriets förslag till nästa års budget offentliggjordes i veckan utlovades inga extra pengar till renovering av mögelskolor. I stället kommer satsningen från tilläggsbudgeten.

Eftersom förhandlingarna om tilläggsbudgeten ännu pågår vill Kiu­ru själv inte gå in på hur mycket pengar kommunerna kan vänta sig av staten. Enligt uppgifter ska ministerierna samsas om cirka 200 miljoner euro.

– Jag tror att det finns ett politiskt stöd för att stimulerande åtgärder drivs igenom.

Vad tänker du som ansvarig minister göra för att problemen ska minska?

– Jag kommer att föreslå att vi vidtar stödåtgärder för att renovera de skolor som är allvarligt skadade. Man ska komma ihåg att det också ger fler arbetstillfällen inom byggbranschen och stöder en bättre hälsa.

Kiuru vill förebygga

Kiuru anser att det nu är läge att utnyttja den låga prisnivån.

– Om vi inte renoverar skolorna nu blir det ännu dyrare att renovera dem i framtiden. Kommunerna har ett stort ansvar, säger Kiuru.

Kiuru efterlyser också förebyggande åtgärder. Ett sätt att märka begynnande fukt- och mögelskador är att undersöka inomhusluften kontinuerligt. Redan nu kräver Hälso- och sjukvårdslagen att kommunerna minst vart tredje år undersöker att skolmiljön inte är skadliga för hälsan. Men det här görs inte i de tre stora städerna. I Helsingfors är skälet resursbrist medan tjänstemännen i Esbo och Vanda säger att det inte är ändamålsenligt att använda resurserna på att undersöka friska byggnader.

– Vi måste prioritera vår resursanvändning. Vi ingriper alltid när någon anmärker på lukt- eller fuktproblem, säger vd Carl Slätis på Lokalcentralen vid Esbo stad.

Research: Benjamin Knopman, Agneta Sjöblom, Stina Jäderholm, Fredrika Sundén