Lin a Schibbye, fru till den f ngslade journalisten Martin Schibbye

Journalisterna Schibbye, Persson ett år i etiopiskt fängelse

Inför ettårsdagen av gripandet har ändå läget ljusnat något för de dömda svenska journalisterna i Etiopien.

Men för området Ogaden, som var journalisternas mål, målas en fortsatt nattsvart bild upp.

- Utifrån det lilla vi vet är det ett permanent läge av osäkerhet, brist på livsmedel, noll mänskliga rättigheter och fruktansvärda brott i Ogaden, säger Ben Rawlence, Etiopienutredare på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), till TT.

Den 1 juli i fjol greps och skottskadades Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien när de i sällskap av rebeller från gerillan ONLF passerade gränsen från Somalia till det omstridda, stängda området Ogaden. Svenskarna dömdes i december till elva års fängelse för terrorbrott och olaglig inresa.

Enligt HRW har regimen framgångsrikt använt en klassisk söndra-härska-taktik i Ogaden. En milis, den så kallade Liyu-polisen, har bildats genom tvångsrekrytering av bland andra före detta ONLF-medlemmar.

- Regeringen har lyckats splittra ONLF ganska avsevärt. Den använder även detta till att öka splittringen inom och mellan olika klaner i området. Till vissa delar är Liyu-polisens beteende fullständigt utom kontroll. Den gör som den vill, säger Rawlence.

Granska oljeindustrin

Det är av största intresse för regimen att hindra oberoende medier eller människorättsorganisationer att verka i Ogaden, enligt Rawlence.

- Det är för att de människor som den etiopiska regeringen har satt att styra Ogaden begår fruktansvärda brott. Militären och Liyu-polisen är ansvariga för krigsbrott mot ONLF och för brott mot mänskligheten i behandlingen av civilbefolkningen.

Schibbye och Persson ville granska oljeindustrins agerande i Ogaden.

Utländska oljebolag är aktiva i området. Svenska finansfamiljen Lundin ägde rättigheterna att leta olja i området, vilket 2009 såldes till det kanadensiska Africa Oil — som delägs av stiftelser kontrollerade av familjen Lundin.

Arabiska våren

Utrikesminister Carl Bildt lämnade styrelsen i Lundin Petroleum en månad före köpet av rättigheterna och har ifrågasatts för sin roll.

Enligt HRW finns inga bevis för att bolagen varit direkt delaktiga i brotten i Ogaden, men Rawlence tillägger:

- Varje oljebolag har ett val. De bestämmer själva vilka de vill göra affärer med och om de vill agera i mörklagda områden.

HRW och Amnesty betecknar läget för mänskliga rättigheter och yttrandefriheten i hela Etiopien som varande i snabbt förfall.

- Det är ungefär så illa som det kan bli, säger Rawlence.

- Man går väldigt, väldigt hårt fram. Man kan koppla det till en rädsla hos regimen för att den arabiska våren ska spridas till Etiopien, säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare på svenska Amnesty.

"Man bockar av"

Schibbye och Persson valde att inte överklaga för att i stället ansöka om nåd. Under året har uttalanden av premiärminister Meles Zwnawi och andra uppgifter som sipprat ut ur det slutna landets stängda juridiska processer antytt att en benådningsprocess faktiskt puttrar under den stenhårda ytan.

Kjetil Tronvoll, norsk professor och Etiopienexpert, har under en längre tid gissat att svenskarna kommer att släppas i slutet av juli.

- Det tror jag är det mest sannolika, säger han till TT.

I början av maj var Carl Bildt i Etiopien och talade med premiärminister Meles Zenawi. Det var viktigt för att göda den etiopiska stoltheten, menar Tronvoll.

- Det ska visa att Etiopien har makt och är en reell aktör.