Bordeaux – vinvärldens ledstjärna

Vin produceras nästan överallt i Europa och numera i mängder i Nya världen. Ändå vänds blickarna mot franska Bordeaux när det gäller att vara ett skolexempel och modell för alla kvalitetsviner.


För att göra ett gott vin måste fyra villkor uppfyllas. Först och främst behövs rätt klimat med sol och värme för att druvorna skall mogna och ge sötma, men också svalka på natten för att druvköttet skall få friskhet och syra. Vinrankorna behöver vila på vintern, varför svala förhållanden och rent av snö inte är av ondo.
Faktor nummer två är den rätta jordmånen. Hit hör den kemiska och strukturella konsistensen som kalk, lera, grus, sand och stenar. Mineralkaraktären är viktig för smaken hos frukten, men också dräneringen så att regnvattnet kan rinna bort och rötterna inte ruttnar.
Den tredje betydelsefulla ingrediensen i ett kvalitetsvin är givetvis druvsorten. Det finns, enkelt uttryckt, tre typer av druvor. Dels saftiga matdruvor, dels druvor avsedda för russinproduktion, och den tredje typen som är vinvindruvor för framställning av olika typer av jäst druvsaft, det vill säga vin.
Alla de tre nämnda druvtyperna varierar oerhört inbördes. Skillnaderna mellan en syrlig frisk sauvignon blanc, en kryddig mustig cabernet sauvignon och en älsklig parfymerad gewürztraminer är markanta, och ger helt olika viner.
Avgörande är naturligtvis den fjärde faktorn, människan som styr och beslutar allt. Var skall man odla, var och hur och när skall skörden ske, och hur går pressningen, jäsningen och lagringen till. Det hjälper inte med ett trollspö, det ät hårt arbete som gäller.
Föds vid Girondeflodens stränder
Två floder, Dordogne och Garonne, löper samman och bildar Gironde som utvidgar sig till en havsvik, Biscayabukten. Druvorna för bordeauxvinet växer under idealiska förhållanden med milda vintrar, men samtidigt med friska vindar från Atlanten. Vädermässigt är det fantastiska förhållanden.
Jordmånen är varierande och uppfyller också dräneringskravet tack vare de många kullar och sluttningar som bildar vindistriktet Bordeaux. Ett otal intressanta mikroklimat gör att här och där bland rödvinsrankorna finns plötsligt vita druvor, och omvänt. Århundraden av vishet bland odlarna har lärt var man skall odla vad. Vindistriktet Médoc intill miljonstaden Bordeaux är rödvinsområde, liksom grannarna Saint Emillion och Pomerol på andra sidan floden. Graves har både röda och vita vinrankor, ofta på samma vinslott, medan Sauternes och Barsac är kända för sina delikata söta vita viner.
En världskändis
Cabernet sauvignon, den dominerande röda kvalitetsdruvan, ger i hela världen ryggrad i de rödviner som gjort staden Bordeaux och distriktet känt. Druvorna är små med tjockt skal vilket ger fin koncentration och färg åt vinerna.
Ett vin gjort enbart på denna druva har egentligen för mycket kraft och must. Tanninhalten, garvsyran, som finns både i skal och i kärnor gör att ett sådant vin blir mycket strävt och borde lagras länge. En klassisk bordeaux blandas därför alltid med andra druvor.
Här kommer den andra stora bordeauxdruvan in i bilden: merlot. Denna odlas faktiskt på större areal i distriktet, men har ändå fått leva i skuggan av cabernet sauvignon.
Merlotdruvan mognar tidigare och får därmed lite högre alkoholhalt. Dess skal är tunnare och har därför mindre tannin, men en rik mängd fruktighet och saft. Den kompletterar därmed kollegans stramhet och resultatet bildar ett lyckligt par.
I vinområdena på högra sidan, Saint Emilion, Pomerol och Fronsac dominerar merlot, kompletterad med cabernet franc. På båda sidorna av floden finns ett antal ”små” druvor som alla ger en extra nyans åt vinerna. Hit hör bland annat petit verdot och malbec. Både torra och söta vita viner görs på tre druvor. De stora är sauvignon blanc och semillon, kryddade med en liten mängd muscadelle. Sauvignon blanc med sin angenäma fruktighet har också framgångar i Loiredalen och vidare över hela världen, i synnerhet på Nya Zeeland.
Semillon är inte en lika stor kändis men odlas aktivt förutom i Bordeaux bland annat i Hunter Valley i Aust-ralien. I en vit bordeaux ger sémillon tyngd, koncentration och alkohol medan sauvignon blanc ger friskhet, örter och pigga aromer.
Visst görs det mycket fina viner på bara en enda druva, men både när det gäller röda och vita viner är blandandets konst den som leder till vinnjutningarnas verkliga höjder – åtminstone i Bordeaux!