Annars skulle man bara äta hotdoggar

– Det är viktigt att man äter tillsammans. I synnerhet hektiska familjer mår bra av att samlas åtminstone en gång om dagen, säger Marthas hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson och slänger ner ett gäng sejbitar i en stor kastrull där morötter och potatis redan kokat en stund.

Hon är orolig över att så många som hälften av de finska ungdomarna inte äter tillsammans med sina familjer. Det här framkommer i en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd, THL, gjort. I huvudstadsregionen uppgav 62 procent av ungdomarna i klass 8 och 9 att de inte har gemensamma måltider med sina familjer efter skolan.

Eriksson tycker detta säger en hel del om hur vi mår.

– Det får så många dåliga följder om vi inte äter tillsammans. Först kommer näringsbristen, men det sociala är minst lika viktigt. Matbordet är en plats för gemenskap och matglädje.

Tidsutmaning

Erikssons barn och deras kusiner springer in i och ut ur köket. Någon kikar misstänksamt i kastrullen med fisksoppa. En annan lyfter på handduken som täcker en plåt med nybakade semlor. Snart är barnens sommarlov slut och dagsrytmen blir mer hektisk.

– Under semestern lever alla i sus och dus, men vid skolstarten är det viktigt att få i gång måltidsordningen. Just då är det viktigt att de vuxna bryr sig om att fråga hur skoldagen varit och att barnen inte behöver bearbeta omställningen ensamma. Man måste inte sitta i timmar vid matbordet, redan en halvtimme räcker.

Det är en utmaning att hitta tid för matlagning i yran av jobb, skola och hobbyer.

– Då är det bra att ha ett grundförråd hemma, med bra basvaror. Mjöl, gryn, rotsaker, färdigstekta köttbullar ... Och när man väl lagar mat kan man göra extra stora satser och frysa in.

– Det är också bra om man kan hjälpas åt med matlagningen, att ansvaret inte vilar på bara en person.

Eriksson tycker att de vuxna ska kunna lägga en timme om dagen på att få fram en middag.

– Matlagning hör till vardagsfärdigheterna, det är allmänbildning faktiskt!

Outforskat område

När allt fler unga mår dåligt duggar orsaksförslagen tätt. Många ser ett direkt samband mellan bristen på gemensamma måltider och den växande psykiska ohälsan. Men det finns väldigt lite forskning om just måltidens inverkan på psykisk hälsa.

Jouko Kivimetsä har tänkt en hel del på frågorna i sitt jobb som utvecklingschef för utbildningsorganisationen Innoomnia. Han tycker att den gemensamma familjemåltiden är en bra förebyggande åtgärd mot psykisk ohälsa.

– Om man inte äter med familjen kanske man äter framför teven eller datorn. Alltför mycket av sådana ensidiga impulser leder till nedstämdhet, trötthet, dåligt minne. Det här ser vi överallt i dag.

– Gemensamma familjemåltider kan hjälpa mot de här symtomen. Människan är en social varelse, som behöver ögonkontakt.

I likhet med Elisabeth Eriksson anser Kivimetsä att ansvaret ligger hos de vuxna.

– Föräldrarna måste våga skapa de gemensamma måltiderna, fastän ungdomarna kanske inte är så pigga på det. Det är förstås svårt att skapa en middagskultur från noll, men man kan börja med små steg. Planera in en middag i veckan, och se till att den finns i allas kalendrar. Och satsa på mat som alla tycker om, säger Kivimetsä.

Matglädje

I trädgården hos Elisabeth Eriksson dukas matbordet snabbt upp. Faten fylls med fisksoppa och smörasken skickas runt vartefter semlorna breds på. Alla konstaterar att det är trevligt att äta tillsammans.

– Det skulle vara hemskt om man inte fick mat när man kommer hem, säger Gustav Eriksson.

– Då skulle man bara äta hotdoggar hela tiden, säger hans bror Karl.

– Man skulle säkert äta mer dåliga saker, säger Isabelle Eriksson, Karls och Gustavs kusin.

– Och då skulle man bli fet, blek och trött, säger hon.