Sannfinländarna kan samarbeta med invandringsfientliga

En av de som utmärkt sig för rasistiska uttalanden är Morten Messerschmidt. Han var en firad gäst på Sannfinländarnas partikongress.

Efter lördagens hype kring Timo Soinis beslut att inte åka till Bryssel var stämningen lätt avslagen under partikongressens andra dag, då EU-valet och valprogrammet diskuterades.

Leden hade också glesnat betänkligt.

Enbart diskussion tilläts, vad valprogrammet ska innehålla bestämmer partistyrelsen.

I Europaparlamentet hör Sannfinländarna till Gruppen Frihet och demokrati i Europa EFD. Dit hör också Danmarks Europaparlamentariker Morten Messerschmidt från Dansk Folkeparti.

Messerschmidt landade i Joensuu på fredagen för att på lördagen framföra gruppens hälsning till partikongressen.

– Jag garanterar en lång och hållbar vänskap mellan Sannfinländarna och mitt parti, deklarerade han och fick varma applåder av delegaterna.

Efter hälsningen störtade Messerschmidt tillbaka till flygplatsen men Hbl hann växla ett par ord med honom.

– Jag känner Timo och Sampo (Terho) väldigt bra. Vi har arbetat tillsammans i fyra år. De är otroligt duktiga och professionella politiker och jag ser många likheter i vår syn på EU, berättade han.

Messerschmidt hör till de hårdaste "invandringskritikerna" i EFD. Han dömdes 2003 till villkorligt fängelse för rasism riktad mot muslimer.

Han hade då bland annat deklarerat att "massvåldtäkter, grovt våld, otrygghet, kvinnoförtryck och gängkriminalitet" är vad ett mångkulturellt samhälle erbjuder.

I likhet med Jussi Halla-aho nämns han också i massmördaren Anders Behring Breiviks manifest.

Messerschmidt viftar bort Hbls frågor om rasismdomen.

– Jag är här för att tala om EU, det som hände för tolv år sedan är irrelevant.

Också Halla-aho har dömts för hets mot folkgrupp.

Inför riksdagsvalet 2011 författade han "Invandringskritiska manifestet", som Sannfinländarnas nyvalda partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo då undertecknade. I manifestet tas entydigt avstånd från mångkulturalismen som idé.

Slunga-Poutsalo säger att hon fortfarande står bakom teserna i manifestet.

– Visst är jag ännu oroad över invandringspolitiken även om det har blivit lite bättre. Jag säger inte att mångkulturalism är illa, men den finländska kulturen och identiteten måste hållas stark. Vi får inte vara så undfallande att vi ger avkall på våra egna traditioner.

Lulu Riikonen, kongressdelegat från Tavastehus, är på en helt annan linje än Messerschmidt, Halla-aho och Slunga-Poutsalo.

– Invandringen är nog ett väldigt litet problem. Det är viktigt att vi tar emot dem som verkligen behöver hjälp och vill jobba och leva enligt våra lagar.

Hon är kritisk till att Sannfinländare uttalar sig så att de döms för brott.

– Sannfinländarna är ett stort parti med många åsikter men man får inte göra något olagligt. Det passar sig inte i något parti.

Riikonen tog studenten i Sverige och talar flytande svenska. Hon gillar inte kampanjen mot "tvångssvenskan" och vill absolut inte rubba svenskans ställning som nationalspråk.

– Jag tycker att alla språk är viktiga. Man kunde kanske experimentera med ryska vid östgränsen, men jag är nog ganska skeptisk till att avskaffa "tvångssvenskan".

Riikonen var tidigare medlem i Samlingspartiet. Ett halvt år före valet 2011 hoppade hon av och anslöt sig till Sannfinländarna.

– Sannfinländarna har inte glömt det viktigaste, vardagen och de vanliga finländarna, de som borde orka arbeta och ta hand om varandra, menar hon.