”Det enda jobb jag kunde få”

Redan då Yahya Firtina och hans finländska hustru planerade en flytt till Finland funderade han på att ge upp. Myndigheterna krävde lönebrev sedan långt tillbaka, försäkringspapper och förteckning över hans egendom.

– Jag sade till min hustru ”Så här svårt får det inte vara att flytta till ett annat land”.

2007 bar det av ändå, till landet Firtina besökt ett par gånger tidigare på semester. Han ville genast lära sig finska, men det visade sig inte vara helt lätt.

– Jag var aktiv, visade intresse och tog reda på information om kurser. Ändå tog det tre månader innan jag fick börja på en språkkurs.

Språksvårigheterna var inte det enda hindret för att Firtina skulle acklimatisera sig i Finland. Det visade sig dessutom vara svårt att få jobb. Firtina saknar utbildning men har lång erfarenhet av restaurangbranschen, först i familjerestaurangen och senare i restaurangen han hade tillsammans med fem av sina bröder på turistorten Marmaris.

– Jag har vuxit upp i köket. Min familj har alltid haft restaurang.

I Finland lyckades han till slut hitta en praktikplats och senare snuttjobb. Sedan fick han jobb på den lokala puben i byn Söderkulla i Sibbo. I dag har han tagit över och gjort pubben till restaurang. Tillsammans med brodern Adem Firtina serverar han turkiska läckerheter på restaurang Veljekset sju dagar i veckan. Eftersom Yahya är den enda som har tillstånd att servera alkohol, måste han alltid vara på plats. Arbetsdagarna är mellan elva och tolv timmar långa.

Hur orkar du jobba vidare?
– Jag vet att det här är det enda jobb jag kan få i Finland. Jag har många kompisar som kommit från Turkiet och skaffat sig en utbildning, men som ändå är arbetslösa. Det motiverar mig att fortsätta. Också den positiva feedbacken från kunderna hjälper.