Fortsatt tuffa inkomstkrav på invandrare i regeringens strategi
I våras utlovade regeringen sänkta inkomstgränser för att underlätta arbetskraftsinvandringen för familjer, men av västen bidde en handske.
Regeringens nya invandringsstrategi fokuserar ändå starkt på arbetskraft.
– Den invandring som är relaterad till arbete, studier eller företagsamhet ökar, och det är här vår fokusering ska finnas, säger inrikesminister Päivi Räsänen (KD).
Regeringens migrationsstrategi utgår från att det kommer att behövas arbetskraft på lång sikt. De konkreta förslagen följer först efter sommaren, men redan nu är det klart att bland annat flaskhalsar som köer till språkkurser (se intervjun intill), integrationskurser och kompletterande grundskola för skolungdomar ska åtgärdas och få finansiering på 55 miljoner euro under de kommande tre åren.
I samband med budgetramen i februari utlovade regeringen också sänkta inkomstkrav för att underlätta sådan arbetskraftsinvandring där den arbetande personen vill flytta med hela sin familj. Men resultatet låter vänta på sig. I stället skärptes inkomstkraven i mars i år. I strategipappret finns en kompromiss inskriven om att man kan frångå gränserna i enskilda fall av familjeåterförening.
Biståndsminister Heidi Hautala (Gröna) är inte helt nöjd.
– Jag är glad att man kommit fram till att det går att frångå inkomstkraven för enskilda familjer från fall till fall. Vårt parti hade visserligen varit berett att gå ännu längre och sänka inkomstkraven generellt, säger Hautala.
Päivi Räsänen förklarar det med att inkomstkraven är kopplade till gränserna för utkomststöd. Att sänka gränserna för utkomststöd för en grupp hade inte varit grundlagsenligt, menar Räsänen.
– Det andra alternativet hade varit att bara sänka inkomstkraven men det hade möjliggjort att hela familjer kan återförenas i Finland på enbart utkomststöd, och det finns det inte resurser för i det här läget. Så regeringen har nu tolkat sitt eget beslut så här, säger Räsänen.
Tvist om humanitär invandring
Regeringspartierna har dragit i olika riktningar då det gäller att utöka kraven. Samlingspartiet och Kristdemokraterna har talat för att inkomstkraven skulle gälla också människor med uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det har också en arbetsgrupp vid Inrikesministeriet förordat, med motiveringen att det skulle harmonisera läget med övriga Norden.
– Mitt eget parti har ändå inte haft det här som en hög prioritet. Vi är beredda att diskutera det, men det är i vilket fall som helst fråga om en väldigt liten grupp, säger Päivi Räsänen.
– De mer dramatiska besluten om familjeåterföreningar skedde under förra regeringsperioden då Astrid Thors (SFP) var migrationsminister.
Då ändrades förfarandet så att varje familjemedlem själv måste lämna in sin ansökan till en ambassad och avge biometrisk information som fingeravtryck.
Tonen i debatten
Anna-Maja Henriksson (SFP) gick inte in på meningsskiljaktigheterna men lade tyngd på sin egen ståndpunkt:
– Familjen är det viktigaste för alla människor, det vill säga också för immigranter. Vi måste ha en familjevänlig politik i invandringspolitiken, säger Henriksson.
Hon oroar sig för att tonen i debattklimatet påverkar hur immigranter upplever sin flytt till Finland, och påminner om att befolkningsstrukturen ändras även om den nuvarande arbetslöshetsgraden är hög.
– Det finns för få unga människor i Finland och vi behöver fler invandrare.