Ödesnatt för Cypern

Cyperns näst största bank Laiki begränsade på söndagen uttagen från bankomaterna till 100 euro om dagen, meddelade en talesman.

Cyperns president Nicos Anastasiades befann sig på söndagseftermiddagen i EU-högkvarteret i Bryssel för sista minuten förhandlingar med internationella lånegivare.

Europeiska centralbanken (ECB) har varnat Cypern för att stödet till landets banker upphör om man inte kommer överens med EU och internationella valutafonden (IMF) om villkoren för ett nödlån.

EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn varnade inför mötet "att det bara fanns hårda alternativ" kvar.

Den franske finansministern Pierre Moscovici var mindre diplomatisk.

– Till alla dem som säger att vi stryper ett helt folk. Cypern är en kasinoekonomi som befann sig på randen av konkurs, sade Moscovici till tv-kanalen Canal Plus.

När förhandlingarna avslutades i Nicosia tidigt på söndagsmorgonen sade den cypriotiska regeringen i ett uttalande att förhandlingarna befann sig i "en mycket delikat fas".

Presidenten flög därefter till Bryssel i ett privat plan som EU-kommissionen sänt. Först skulle han träffa EU-, ECB- och IMF-ledare och sedan träffa eurozonens finansministrar.

Cyprioterna oroliga

I huvudstaden Nicosia rådde det en ängslig stämning.

– Jag har inte känt mig så oroad över framtiden sedan jag var 13 och Cypern invaderades, sade Dora Giorgali, en 53-årig förskollärare som miste jobbet för två år sedan då skolan hon arbetade i stängdes.

– Jag har två barn som studerar utomlands och jag säger åt dem att inte återvända till Cypern. Tänk att en mamma måste säga det.

– Jag tror att de finner en lösning i kväll men den kommer inte att vara i landets bästa intresse, säger Giorgali till AFP.

Cyperns ovanligt stora banksektor har drabbats hårt av den ekonomiska krisen i Grekland. EU har sagt att Cypern måste skramla ihop 5,8 miljarder euro själv innan det kan få ett nödlån på 10 miljarder.

Den konservative ledaren Anastasiades har hunnit sitta knappt en månad på presidentposten och kämpar nu med den värsta krisen sedan en invasion av turkiska styrkor delade ön itu 1974. Cyprioterna valde honom för att han skulle säkra ett nödlån och rädda bankerna vars kapital utplånades av investeringar i Grekland, skuldkrisens epicentrum.