Kandidater frågetecken för väljarna

– Att Eva Biaudet kopplas till människorättsfrågor, minoritetsfrågor och internationellt samarbete är väl naturligt och visar att man känner till hennes karriär och insats i just i de sammanhangen, säger samhällsforskaren Kjell Herberts vid Åbo Akademi.

I Hbl-enkäten målar väljarna upp bilden av Biaudet som en nordist med fokus på mänskliga rättigheter och klimatfrågor. Och en minoriteternas förkämpe. Men när många andra superlativer ska delas ut fastnar de flesta för någon av de andra kandidaterna, oftast Sauli Niinistö.

När det gäller väljarnas syn på Biaudet som nordist är Herberts inne på samma linje som docent Tom Carlson (Hbl 19.12), att Biaudets modersmål påverkar bedömningen.

– Att hon kopplas till Norden torde nog långt bero på hennes modersmål. Hon räknas intuitivt som nordist på grund av svenskan. Förvånansvärt är att Paavo Lipponen (som får 25 procent jämfört med Biaudets 33 procent) inte får mer erkännande här.

Biaudet bedömer själv att folk kopplar ihop henne med Norden för det hon uträttat.

– Det är viktigt att kunna tala ett nordiskt språk när det handlar om nordiskt samarbete. Jag har ju jobbat med nordiska frågor, hoppas det också är sådant som folk känner till.
35 procent av de tillfrågade sammankopplar främst Niinistö med närmare samarbete med de andra nordiska länderna.

– Främst visar den här mätningen att folk inte känner till kandidaterna särskilt väl, säger Biaudet.

Glöm kvinnokortet
SFP och Kristdemokraterna hoppades kanske på att rida på kvinnokortet i presidentvalet, men efter tolv år med Tarja Halonen är det kortet knappast värt att spela ut, enligt mätningen. Tre fjärdedelar anser att könet inte spelar någon roll, och av resten föredrar nästan alla en man.

Bland de tillfrågade som säger sig sympatisera med SFP är siffrorna lite mer till Biaudets fördel, men för de flesta är könet betydelselöst.
– Efter Halonens tolv år har det blivit normaliserat att ha en kvinna som president. Men det betyder inte att könet inte skulle ha betydelse, säger forskaren Anu Koivunen.

Enligt Koivunen kan det ibland vara en risk för en kvinnlig kandidat att profilera sig i traditionella kvinnofrågor. Som exempel nämner hon tv-debatten där Paavo Lipponen klarast tog strid mot Timo Soini i abortfrågan.

– Det är helt i linje med hans åsikter så han är inte opportunistisk. Samtidigt är det tryggt för honom att profilera sig i frågan, han kan bara vinna röster på det eftersom han ses som en ”allmänpolitiker”. En kvinna riskerar i motsvarande situation att uppfattas somen ”smal” kandidat som driver få frågor.

Minoritetsfrågor
I Hbl-enkäten är det många som kopplar ihop Eva Biaudet med att föra fram minoritetsfrågor, men inte heller här får hon riktigt den erkänsla man kunde tro att minoritetsombudsmannen skulle förtjäna.

I stället är Pekka Haavisto det namn som oftast förenas med minoritetsfrågor i enkäten.

– Haavisto ses som en tydligare förkämpe för minoriteter än Biaudet. Finlandssvenskar tenderar att alltid koppla begreppet minoritet till språk. I Haavistos fall kan hans sexuella läggning hänga ihop med att folk så starkt sammankopplar honom med minoritetsfrågor, tror Herberts.

Sexig, tolerant och empatisk
Tittar man på hur SFP-anhängarna svarat förändras bilden av Biaudet, till det bättre. Trots att urvalet är för litet för att hålla för en strikt statistisk jämförelse är det knappast överraskande att Biaudet tar lejonparten av rösterna i fråga om vem som är mest Nordeninriktad (82 procent), bäst på att driva minoritetsfrågor (71 procent) och människorättsfrågor (59 procent).

Ser man på den bild alla tillfrågade målar upp framstår Biaudet som den sexigaste kandidaten (23 procent, 36 procent bland männen). Hon får hyggliga siffror när det gäller att utse den mest toleransbetonande (18 procent), den mest empatiska (13 procent), den mest representativa (12) och språkkunniga (12) kandidaten. När det gäller att välja den mest fosterländska kandidaten får hon inga röster. Det betyder inte att folk ser henne som ofosterländsk, utan att de ser någon annan kandidat som mer fosterländsk.

– Hennes fosterländskhet, om inte ifrågasätts, så i alla fall inte lyfts fram. För många finskspråkiga är fosterländskhet lika med ”suomalaisuus” (finskhet), säger Herberts.