Nya metoder för värvare på stan utreds

Den som sommartid rör sig på Helsingfors gator har inte missat värvarna som försöker få förbipasserande på gatan att bli donatorer. Värvarna har funnits i Finland i över tio år och blivit ett allt vanligare fenomen.

Mae Mahacha har hela sommaren jobbat som värvare för Unicef.

– Vissa dagar går det bättre och vissa sämre. Det beror också mycket på stället, i centrum är det ofta många som har bråttom och inte hinner stanna, säger Mahacha.

Hon tycker att arbetet är givande även om det tidvis kan vara tungt.

– Man får vara med och påverka och se resultat av arbetet. Det är också roligt att märka hur mycket man själv utvecklas.

Unicef har cirka 70 värvare runtom i landet. Laura Courbin, chef för den här delen av verksamheten, säger att många har vant sig vid att värvarna finns och är en del av stadsbilden.

– Vi har utvidgat verksamheten till fler städer. Sedan 2008 ringer våra värvare också på hos folk, säger Courbin.

Enligt Vesa-Matti Salomäki, insamlingskoordinator vid människorättsorganisationen Amnesty, har inte attityderna mot medlemsvärvare ändrats.

– Det är tvåsidigt, vissa tycker om det och andra inte. Många gånger grundar sig åsikterna på fördomar, säger Salomäki.

Enligt Salomäki räcker ett tydligt ”nej tack” för att man ska bli lämnad i fred om man inte är intresserad.

Nya metoder utreds
Från och med 2014 tar direktdebiteringen via bankerna slut och det innebär en utmaning för organisationer med gatuvärvning. I dag kan man registrera sig som månadsdonator direkt på gatan men i och med att direktdebiteringen avslutas räcker inte namn och kontonummer för att donationen ska aktiveras.

– Förändringen gör värvandet mer utmanande. Om det kommer att underlätta eller försvåra arbetet på lång sikt vet man inte ännu, säger Salomäki.

Det finns ändå vissa problem också med det nuvarande systemet.

– Ett evighetsproblem med gatuvärvningen är att en del inte skriver sitt kontonummer. Man gör ingenting med ett papper utan kontonummer så det problemet försvinner.

En annan positiv sak är att man undviker pappersförbrukningen. Värvarna ska i stället för mappar gå omkring med pekplattor.

Organisationerna utreder nu olika nya metoder för att registrera månadsdonatorer. E-faktura kräver att donatorn själv går in på nätbanken och godkänner en månatlig donation. Då hänger det på att personen verkligen tar steget att själv aktivera sin donation.

– Vi har ingen aning om den vi talat med på gatan verkligen kommer att gå in på sin nätbank. Å andra sidan kommer de som gör det att vara med hundraprocentigt, säger Salomäki.

Betalningen för dem som redan betalar understöd varje månad kommer automatiskt att överföras till e-faktura och de behöver inte själva göra något. Också Unicef, som för tillfället har 80 000 månadsdonatorer som använder direktdebitering, kommer att föra över donationerna till e-faktura.

Kyrkans utlandshjälp har för tillfället cirka 16 500 månadsdonatorer. Man har ännu inte fattat något beslut om vilket system som kommer att användas när det nya systemet träder i kraft.

– Det är svårt att säga hur det kommer att fungera. Som med allting kommer systemet säkert att börja fungera när det körts in. Det finns ju också en möjlighet att den nya metoden kommer att fungera bättre, säger insamlingskoordinator Nina Blomqvist.

Den här sommaren har Kyrkans utlandshjälp haft ungefär femtio värvare i åtta olika städer.

– Det är viktigt att ”feissarna” trivs i sitt arbete.

Viktig inkomstkälla
Hur medlemsregistreringen ska fungera i framtiden är fortfarande oklart, men ”feissandet” i sig är fortfarande en av de viktigaste inkomstkällorna för organisationerna. Att ersätta den mänskliga kontakten är svårt.

– Det är alldeles för lönsamt för att vi ska göra oss av med det och det går inte att ersätta. Amnesty får in cirka 90 procent av sina inkomster genom värvande, säger Salomäki.