Foto: Tor Wennström. – Det finns ett stort värde i den privata religiositeten, säger Lucas Snellman.

De unga tror – men allt mindre på Bibeln

För fem år sedan trodde hälften av finländarna på kristna dogmer som Marias jungfrufödsel och Jesus uppståndelse. I dag har siffrorna halverats, och kyrkan står i en häftig korseld av olika förväntningar.

Trots att det skrivs mycket negativt om den evangelisk-lutherska kyrkan och folk lämnar kyrkan i stora skaror när någon släpper grodor ur munnen, ger 60 procent av finländarna skolbetyget 7 eller 8 åt kyrkan. Hela 84 procent anser att vi bör fortsätta att sjunga Den blomstertid på skolavslutningarna och 40 procent av finländarna ber minst en gång i månaden.

– Om man bara tar fasta på hur ofta vi deltar i en gudstjänst blir bilden lite snedvriden. Man glömmer bort att det finns ett stort värde i bönen och den privata religiositeten. Endast sju procent deltar i en gudstjänst minst en gång i månaden, medan de flesta nöjer sig med ett kyrkobesök en till två gånger per år. I stället för gudstjänster deltar man gärna i kyrkokonserter eller evenemang som Via Crucis, säger Lucas Snellman, präst och ledande branschsekreterare för kommunikation vid kyrkans central för det svenska arbetet.

Att botanisera bland de siffror Kyrkans forskningscentral tar fram är en källa till intressanta iakttagelser.

8 procent anser sig vara mycket religiösa medan 4 procent är icke-religiösa är, 13 procent är ateister och New Age-anhängarna är 2 procent. Omkring 70 procent av finländarna anser sig vara mer eller mindre religiösa.

Vad vill då finländarna att kyrkan skall stå för?

– Högst på listan står att värna om de fattiga och de utslagna och ta del i debatten om livsvärden och samhälleliga missförhållanden och vara beredd att förnya sig. Däremot tycker man inte att kyrkan skall tala modigare om Gud eller evangelisera. Å andra sidan anklagar de mest religiösa kyrkan för att vara ryggradslös och inte följa Bibelns ord, säger Snellman.
Dilemmat är att samtidigt moderniseras och vara en del av samhällsutvecklingen och ha sin innersta kärna intakt. Synen på homosexualitet är ett exempel på det.

– För trettio år sedan intog 56 procent av finländarna den striktast möjliga fördömande ståndpunkten till homosexualitet, medan endast 14 procent var av samma åsikt 2009. I samma riktning går inställningen till skilsmässa, abort och eutanasi. Frågan är nu hur kyrkan skall ställa sig när lagen om samkönade äktenskap går igenom i riksdagen. Den dagen är inte långt borta, säger Lucas Snellman.

Läs mer i dagens Hbl.