Tonåringar behöver gränser – och frihet att växa

– Tonåren är den största krisen en människa får uppleva i sitt liv.

Det säger Helena Harrysson, svensk pedagog och terapeut som bland annat skrivit boken Släpp taget och håll i.

För en förälder kan övergången kännas chockartad om man inte är beredd på att den människa man lärt känna från nyfödd försvinner och blir en ny person.

– Man ska komma ihåg att det är jobbigt för barnet också att bli av med sin inre trygghet.

Ofta talar man om puberteten som en negativ tid. Och visst kan det storma, men enligt Harrysson är tonåren inte ett problem i sig. Mer problematiskt är det faktiskt om barnet inte frigör sig och utvecklas till en vuxen person.

– Barnet ska bli självständigt och skaffa sig en sexuell relation. Då måste det ta avstånd från sina föräldrar.

Därför är det just föräldrarna som ofta får ta de hårdaste smällarna.

– Man är ett slags container för barnens känslor, säger Rasmus Lilja som är ungdomspsykolog vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Om ens barn har en häftig tonårstid betyder det inte att man är en dålig förälder. Det kan till och med vara tvärtom: att den unga vågar sätta sig emot en för att den känner sig trygg hemma.

Insikten om varför barnet beter sig som det gör, kan göra fasen viktigare för tonårsföräldern.

– Jag kan försöka vara stark och stötta och inte bli rädd, för då blir barnet bara räddare, säger Helena Harrysson.

Den mest intensiva pubertetstiden infaller enligt henne ungefär mellan 12 och 15 år. Då tycker hon att man som förälder ska vara hemma så mycket som möjligt. Hon talar till och med om möjlighet att förkorta arbetstiden under tonåren.

Maija Lehtikangas är skolkurator och har skrivit boken Murkkumanuaali (ungefär tonåringshandboken) för befolkningsförbundet Väestöliitto.

Hon säger att man kan vara oroad både för de unga som inte har några hobbyer alls, och för dem som har för mycket fritidsintressen.

– Det är viktigt med tid som inte är schemalagd, att man har möjlighet till vanlig vardag då man bara kan sitta ned tillsammans.

Det är vanligt att tonåringar har existentiella frågor och det kan vara viktigt att det finns en vuxen att diskutera dem med i just rätt stund. Överlag är unga och vuxna enligt henne alltför mycket uppdelade i Finland.

Det kan hända att den unga drar sig tillbaka och inte vill kommunicera. Så gick det i Helena Harryssons sexbarnsfamilj. En dag möttes hon av en stängd dörr och morranden. Tjat hjälpte inte, men hon och hennes man började sätta sig ned i soffan efter middagen och på eget initiativ kom dottern efter en tid med i gemenskapen.

Som förälder blir man lätt rädd för att ens barn ska ta skada då han eller hon prövar sina vingar. Enligt Rasmus Lilja handlar det om att gradvis ge förtroende till den unga.

– Det finns en massa farliga saker där ute men största delen klarar sig bra. Man kan försöka utgå från det i stället för att måla upp hotbilder.

Enligt honom betonar man ofta gränssättning, men det kan också bli kvävande och uppmuntrar inte den unga att ta hand om sig själv.
 

Läs mer om vad experterna säger om vänner, sex, hemkomsttider och förhandlingar Hbl lördag 23.3. Vi återger också tonåringars egna åsikter.