Foto: Cata Portin

De vill inte att barnen ska behöva se fulla föräldrar

– Vilho, vad händer det om man dricker en hel flaska vin, frågar Charlotte Vainio sin son. – Man blir helt kuckubäng, svarar han. I den här familjen får barnen se ett måttligt vinbruk, men inte fulla vuxna. Och man diskuterar gärna om alkohol med dem.

I vardagsrummet står ett vinskåp fyllt med högklassiga flaskor. Tvåbarnspappan Joonas Vainio är försäljningschef hos en vinimportör och gillar själv att dricka av drycken.
Hans fru Charlotte Vainio dricker däremot inte alls. Hon ratar till och med en dessert med någon droppe sprit i.

– Jag tycker inte om smaken av alkohol. Då finns det ingen anledning för mig att dricka.

Dessutom finns det fall av allvarligt alkoholmissbruk i släkten som avskräckt henne.

Joonas Vainio lägger in en vitmögelost under ostkupan vars glas begränsar luktspridningen. Då andan faller på tar han ett glas vin med den, och då spelar det inte så stor roll om det är måndag eller lördag. Ett eller två glas till måltiden kan också vara gott, speciellt på helgen.

– Det största problemet med den finländska alkoholkulturen är att man uttryckligen bestämmer sig för att nu ska vi konsumera alkohol, i stället för att man fokuserar på middagen eller festen. Drickandet blir det viktigaste. Jag tycker bra drycker ingår i en bra kväll, men de ska inte vara huvudsaken.

– Jag försöker ha en okonstlad inställning, men inte dricka för mycket. Det är förnedrande och hemskt att vara väldigt berusad.

Barnen går före
Som doktorand i historia är Charlotte Vainio inte ointresserad av vin även om hon inte dricker. Det handlar om kulturhistoria.

Sonen Vilho, 7 år, började tidigt snurra på mjölkglaset som man gör vid vinprovning. Tilda, 4,5 år, tycker precis som brodern om att dofta på korkarna. Och båda barnen får vara med på fester.

Föräldrarna har ändå satt upp klara riktlinjer.

– Det viktigaste är att det finns någon som kan sköta barnen, men då man har sina barn med finns det en gräns för berusningen, säger Joonas Vainio.

– Det finns ingen rätt man som vuxen har, som berättigar att man inte klarar av att sköta sina barn, säger Charlotte Vainio.

Hon tycker att barn inte ska behöva se den personlighetsförändring som berusning ofta orsakar.

Däremot anser båda att det är bra att barnen får en modell på sunt alkoholbruk hemifrån. Hymlar man kan effekten vara den motsatta: alkoholen blir en spännande förbjuden frukt.

Fullkomligt entydigt för föräldrarna är ändå att barnen inte får smaka på alkohol hemma innan de fyller 18 år, precis som lagen säger.

Charlotte och Joonas Vainio talar om alkohol med barnen – om varför mamma inte dricker, om att vuxna kan tycka det är gott att dricka men att för mycket är skadligt, på samma sätt som barn inte ska dricka alls.

– Jag tror vuxna underskattar hur mycket barn förstår, säger Charlotte Vainio.

Alkohol i familjer
Många skär ner på alkoholbruket då de blir föräldrar, enligt specialforskare Kirsimarja Raitasalo på Institutet för hälsa och välfärd THL. Det gäller speciellt kvinnor.

Men samtidigt förekommer det en hel del alkohol i barnfamiljer. Över en tredjedel svarar i ett material som samlats in 2008 att det är okej att bli berusad då barn är närvarande, om någon i sällskapet håller sig nykter.

– Det är svårt att ge en entydig gräns för hur mycket man kan dricka, men om man är berusad och ens beteende påverkas, då är det inte acceptabelt, säger Raitsalo.

Det gäller såväl hemma som ute. Föräldern kan vara modell för att det går att dricka behärskat, men blir det ett glas vid varje måltid ska man fundera på vilka signaler det ger.

Barn är lyhörda och märker fort då något inte är som vanligt, säger Anne Ahlefelt, ansvarig utbildare för den svenskspråkiga verksamheten i Förebyggande rusmedelsarbete.

I sitt arbete möter hon barn över 10 år och många säger att det inte är trevligt när de vuxna dricker. Det kan vara att andedräkten förändras, volymen stiger, de vuxna blir klumpiga eller överdrivet kramiga.

Samtidigt tycker hon att barn ska få vara med på fester, men sådana där den sociala samvaron betonas, inte supandet.

– Det ska finnas i alla fall en trygg vuxen, men det kanske inte räcker till om ens egna föräldrar är väldigt berusade.

Hon säger att man gärna ska tala med barnen om hur de uppfattar drickande.

– Då ska man också vara mottaglig för sådant man inte vill höra.

Gå miste om
Janne Takala är projektkoordinator på A-klinikstiftelsen. Han tycker att alla föräldrar ska reflektera över sin alkoholkonsumtion, även om man inte själv uppfattar sig ha problem.

I en doktorsavhandling uppskattas att hela var tredje pappa till barn i åldern 3 till 6 år är riskanvändare.

– Inför jul vill jag uppmana alla att fundera på vilka upplevelser man går miste om med barnen om man alltid behöver alkohol för att slappna av.

Hela 72 procent av de finlandssvenska femmorna och sexorna har fått smaka på alkohol hemma, visar siffror från Livet är det bästa ruset, jämfört med 16 procent på finskt håll. Det avråder Anne Ahlefelt bestämt ifrån.

– Forskning visar att de som fått smaka hemma oftare börjar dricka sig fulla.