Slottsbalen är också designerns galakväll

Faller draperingen rätt? Sitter klänningen bra?

Veckan innan slottsbalen består designern Katri Niskanens dagar av provningar och besök hos sömmerskan som förverkligar hennes skapelser.

Det började med en klänning till självständighetsmottagningen 2009 – samma år som hon utexaminerades från Lahden muotoiluinstituutti och tog segern i realityserien Project runway. I år designar hon hela tio.

Ännu fler hörde av sig men det var där hon satte stopp. Med bara några veckor från att gästerna fått sina inbjudningar till dagen D, räcker inte tiden till mer.

– Det är klart att balen ger synlighet och visst har den hjälpt mig i karriären, men inte gör jag det här för marknadsföringens skull, säger hon.

Vågar visa sig

Butikschefen Marion Seppälä nitar fast en bit guldfärgat tyg i ett tjockt häfte. Hos Villisilkki för försäljarna bok över vilka tyger man sålt – allt för att undvika dubbleringar på självständighetsbalen. Några namn antecknas inte, utan man vinnlägger sig om diskretion.

I några veckor har dörren till affären gått i ett.

– I år har vi levererat tyger till kanske femtio klänningar, säger ägaren Patrick Campbell.

Inte en nyans saknas på de tygpackar som prydligt fyller hyllorna. På golvet ligger några ensamma paljetter som singlat ner.

– Jag ser ingen klar färgtrend i år men många har valt paljetter, pärlbroderier, glitter och guld.

För butiken är slottsbalen en av årets viktigaste säsonger, vid sidan av bröllopstiden. Också tyger för business- och vardagskläder har åtgång.

Kläddesignern Janne Renvall är i sitt esse just nu. För honom är självständighetsmottagningen en möjlighet att få skapa det som han profilerat sig med: unika festplagg som han snarare ser som konstverk än som plagg. I år står han för tre klänningar.

– Slottsbalen är absolut viktig redan för att den är det mest sedda tv-programmet. Det ger stor publicitet om ditt namn nämns.

Samtidigt är han inte så förtjust i att uppmärksamheten ofta korrelerar med hur känd bäraren är.

– Alla vill inte chockera eller vara skandaldrottningar. Många av mina kunder är rätt vanliga kvinnor som anser att det med tanke på deras karriärer inte ens är bra att bli omnämnda. De deltar som gäster i en värdig fest.

På senare år har också männen kastat loss – i fjol Marko Bjurström med röda skor och Mike Monroe med duk kring halsen och rufsigt hår. Renvall tycker att det är bra att folk är sig själva. Enligt honom får det ändå inte bli för mycket av det goda.

– Det här är en seriös fest och ingen karneval.

Läs mer i dagens Hbl.