Amning kräver ofta hjälp – brister i handledning

Enligt en doktorsavhandling vill 90 procent av kvinnorna amma. Men i praktiken är det få barn som får enbart modersmjölk i ett halvt år, som den officiella rekommendationen lyder.

Dessutom rekommenderas del­amning tills barnet fyller ett, vilket sker för vart tredje barn. I en nordisk jämförelse ammar de finländska kvinnorna minst i Norden.

– Man berättar att amning är viktigt men det är inte sagt att kvinnorna får det stöd de behöver, säger Katja Koskinen.

Hon arbetar som specialplanerare med ansvar för att främja amningen på Institutet för hälsa och välfärd THL.

Handlingsprogram
För att få upp siffrorna har en sakkunniggrupp med representanter för bland annat THL gjort upp ett handlingsprogram. Tyngdpunkten ligger på att kvinnor ska få tillräckligt med handledning och ha möjlighet till hjälp om det uppstår problem.

Och svårigheter i någon form är vanligt. Hbl har tagit del av en webb­enkät som Folkhälsan låtit göra. Av de nästan fyrahundra som svarade upplever 80 procent att det funnits besvärliga perioder. Tuffast är det då barnet är nyfött, men också senare kan det finnas utmaningar.

Drygt 20 procent tycker att de fått inget eller otillräckligt med stöd på förlossningssjukhuset. Till rådgivningspersonalen är man ännu mer kritisk: över en tredjedel har fått inget eller otillräckligt med stöd.

Tilläggsmjölk
Den allra första tiden är enligt Katja Koskinen av stor betydelse. Hon är barnmorska och har arbetat med att koordinera amningsrådgivning vid HNS.

Sju av tio finländska barn får tilläggsmjölk redan på förlossningssjukhuset. Det är en hög siffra, till exempel jämfört med Sverige.

– Det tär på kvinnornas förtroende för att amningen räcker och har en klar koppling till att den totala amningstiden blir kortare, säger Kos­kinen.

Efter att man skrivits ut från sjukhuset är det i första hand rådgivningen som man kan vända sig till.

– I Finland har hälsovårdspersonalen inte speciellt mycket utbildning om amning.

Enligt THL:s kartläggning har ungefär hälften gått en grundläggande kurs.

– Det är inte personalens fel utan arbetsgivarna som inte erbjudit dem hjälp.

Också läkarna borde enligt Katja Koskinen veta mer om amning. Drömmen är amningspolikliniker, eller i alla fall sakkunnig personal, som man kan nå vid behov. Men de finns på bara få orter och i till exempel huvudstadsregionen är stödet riktat till dem med nyfödda barn.

Inte döma
Enligt Katja Koskinen är det viktigt att betona en sak:

– Amningsrådgivning utgår inte från att alla ska amma, utan det är mammans och familjens önskningar som ska stödjas.

I Folkhälsans enkät nämner flera enligt projektledare Malin von Koskull att det skulle vara bra med amningscoacher. Och det finns en del privata amningshandledare som ger hjälp mot betalning.

Imetyksen tuki är en organisation som ger amningsrådgivning per telefon och också ordnar amningsstödsgrupper. Det sker med frivilliga krafter och just nu finns bara lite verksamhet på svenska.

– Undersökningar har visat att hjälp från andra mammor är viktigt och ger bra resultat, säger verksamhetsledare Maarit Kuoppala.

Den vanligaste frågan är enligt henne ”är det här normalt?”. Det kommer också samtal som handlar om att amningen inte gått som kvinnan tänkt sig och hon söker stöd i att bearbeta det.

– Mammorna ska inte skuldbeläggas, de kan ha fått fel råd. Det är ett strukturellt fel att stödet ofta saknas.

Kritiska skeden

Mia Nores som har tre barn har länge gett amningsstöd för Imetyksen tuki. Hon listar vanliga frågor och skeden då amningen kan krisa.

1. Rädsla för att mjölken inte räcker till. Fel grepp kan ge smärta och påverka att det inte kommer tillräckligt med mjölk.

2. I början kan barnet vilja ammas väldigt mycket, vilket kan ge osäkerhet och också vara tröttsamt för mamman.

3. Då barnet är två tre månader lägger sig ofta svullnaden i brösten. Samtidigt blir barnet mer intresserat av omvärlden. Då tror många att mjölken inte räcker vilket sällan är fallet.

4. Om barnet ammar mindre men blir erbjudet bröst lika ofta som förr, kan det bli frustrerat vid bröstet. Strejkar barnet helt kan lösningen vara att amma i en så lugn miljö som möjligt, kanske i mörker.

5. När barnet får tänder kan det börja bita vilket gör väldigt ont, men skedet är oftast övergående.

6. Många har erfarenhet av att de behöver amma på nätterna också då barnet fyllt ett halvt år, även om det ofta sägs att barn kan börja sova hela natten.

7. Vid åtta nio månader börjar många barn krypa vilket kan ge livliga nätter och påverka amningen.

Läs vilka erfarenheter tre kvinnor har av amning och amningshandledning i Hbl lördag 13.10.