Femteklassare bekantar sig med Nylands Brigad

Den här artikeln är en del av Hbl:s specialsatsning på Helsingforsdagen den 12 juni 2012 och är skriven av femteklassare i Hapa lågstadieskola.

Tolv förväntansfulla barn: två femteklassare och Tallkottens eftermiddagsklubb från Helsingfors, plus två vuxna tillbringade en dag i Dragsvik för att kolla in läget.

När vi kom fram anmälde vi oss vi porten och blev omhändertagna av två trevliga militärpojkar som fungerade som våra guider under dagen.
Alla beväringar har ett STG-62 stormgevär som soldaterna i finska armén använder. Geväret väger 3,5 kg. På läger, då man sover i tält har man alltid sitt gevär under huvudet.

Förstaklassaren Robin Heino passar på att fråga om beväringarna har pyjamas, men nej det har de inte då de sover. På vintern då man sover i tält sover man med alla kläder på i sovsäck för det är så kallt.

Någon frågar om man måste vakna en viss tid? Svaret blir jo, klockan sex alla vardagar. På söndagarna får man sova litet längre om man inte råkar vara på läger.

På läger har en grupp på 8 man 80 liter vatten att dela på. Lägren räcker oftast 3 dagar.

Förstaklassaren Ronja Lundberg undrar om det finns flickor i armén? Jovisst, men för tillfället har Nylands Brigad under 10 stycken kvinnliga beväringar.
En av våra guider tyckte att det bästa med Drakan är att han, som är helt finskspråkig, blev antagen till Nylands Brigad och att han nu har lärt sig att tala svenska rätt så bra. Han har blivit bra emottagen av de svenskspråkiga beväringarna.

Fart på spelet
Det första vi skulle få göra var att åka Pasi och de tyckte vi var jätteroligt! Vi fick alla stuva in oss i två Pasifordon. Chaufförerna har en 4 månaders grundutbildning där de bland annat får lära sig olika bestämmelser för hur man kör, backar och får veta hur man ska surra fast lasten så den hålls på plats när man kör i terrängen. Alla chaufförer i Nylands Brigad har ett reflexband runt högra benet.

Går inte patroner igenom däcken på Pasifordonen, undrade vi? Svaret är: Nej för Pasin har säkerhetsdäck med små luftceller i så att däcken inte ska gå sönder så lätt.

Man kan köra med en Pasi i vatten. Pasin har också en kabelklippare framme så om man kör mot en kabel får ”utkiksmannen” inte kabeln i halsen, utan kabelklipparen klipper av kabeln.

Efter Pasiåkturen fick vi åka G-båtar och det var nog den häftigaste upplevelsen under hela vårt besök. Alla fick klä på sig flytvästar och veta hur vi skulle bete oss. Oj, vad spännande det var! Vi bokstavligen flög fram över vattnet!

Nylands Brigad har cirka 10 stycken G-båtar, 10 stycken Uisko-båtar som är litet större än G-båtarna och har plats för 20 personer. Den största båten är Jurmo-båten som rymmer 27 personer.

G-båtarna har jetmotorer och inte propellrar därför stannar de så snabbt. De far framåt med vattenstrålar. Båtarna används främst som landstigningsbåtar.
Vi frågade om någon fallit överbord från båtarna och visst har det hänt om man inte sitter ner och håller i sig ordentligt.

Tung utrustning
Efter båtturen var det dags för oss att ge oss ut på hinderbanan där vi fick ”tetsa” i lös sand så att fickorna var fulla med fin sand ännu då vi kom hem. Vi fick hoppa, klättra över hinder och springa av hjärtans lust.

Jägare Johansson och jägare Lindström visade oss fältutrustningen som väger cirka 20-25 kilo. På vintern väger den cirka 30 kg. Soldaterna har även på sig en stridsväst och innanför den finns regnrocken på ena sidan och på den andra sidan regnbyxor. Man har också med sig en skyddsmask. Fast skyddsmasken gör att det blir tyngre att andas och man blir snabbare trött då man springer.

Vi tyckte alla att det var en jätterolig dag trots att vi inte hann till soldathemmet för att köpa munkar innan det stängdes.