August, 9 mån, säger ja till hemlagad mat

Morötterna puttrar på spisen och potatisarna ångas mjuka. Den karakteristiska doften av kokt broccoli och fisk sprider sig i Helsingforsmarthornas undervisningskök.

På menyn står dessutom köttfärs, avokado, bär och banan. Läckert, visst, men den här gången är det inte vi vuxna som står i fokus, utan matgästerna är under ett år gamla.

– Potatis är bra att börja med. Den har en mild och lite söt smak och vi människor har ett medfött tycke för sött, säger Marthaförbundets hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson.

Hon lär ett tiotal föräldrar tillreda barnmaten själva och vill visa hur lätt det är.
– Då man purear är en stavmixer väldigt bra men det behövs inte. Man kan använda en vanlig gaffel, i synnerhet då barnet vant sig vid fast föda och kan äta lite grövre mat.

Råvarorna kan vara de man har hemma, med undantag av sådant som man inte ska servera babyer alls: nitrathaltiga grönsaker som till exempel spenat, rödbeta och kålrot. Och salt och socker ska man enligt de finländska rekommendationerna undvika.

Det är bara att kyla eller frysa ner och använda då det behövs.

Köpt babymat dyrare
Det låter enkelt, men är alls inte självklart. I Finland är konsumtionen av industriell barnmat högst i Europa: 55 miljoner burkar per år.
På marthornas kurs finns småbarn som inte börjat äta fast föda ännu och sådana med längre erfarenhet av ätande.

Linnea är 8 månader och blir hungrig innan rätterna är klara. Mamma Anna Kietz öppnar en burk fruktmos med ett klick och en skamsen blick.
– Jag har alltid tänkt att jag ska laga egen mat. Då vi började ge smakprov blev det ändå burk eftersom det är så enkelt.

Avsikten har hon fortfarande och då föräldraledigheten snart går över i vårdledigt – med hemvårdsstöd på drygt 400 euro i månaden – blir det också en ekonomisk fråga. Marthaförbundet har räknat ut att köpt babymat är 3,5 gånger dyrare än hemlagad. Har man möjlighet att plocka bär gratis är skillnaden ännu större.

Högklassig burk
August, 9 månader, blir den första att provsmaka det föräldrarna åstadkommit i provköket. Söt och mjuk banan balanserar smaken av syrliga hallon och blåbär. Moset snurrar runt i hans mun, omgivningen tystnar men andas lättad ut då han gapar efter mera. Kokkonsten får godkänt.

– Efter det här ska jag börja laga mer mat själv. Jag har varit lite lat, säger mamma Laura Norrgård.

Burkmat har det blivit också för att den känns trygg. Tillverkaren har färdigt tänkt ut vad den ska innehålla.

Aino Pajukangas är kommunikationschef på Nestlé som tillverkar Piltti- och Bonaburkmat i sin fabrik i Åbo. Gröt och välling görs utomlands.

Hon för fram att bestämmelserna kring den industriellt tillverkade barnmaten är strikta. Inga konstgjorda tillsatsämnen tillåts och bara en mycket liten del av de råvaror som produceras i världen har enligt henne så låga halter bekämpningsmedel att de duger. Också fettsammansättningen är optimerad.

– Om man tar potatis från egen åker vet man kanske inte vilka bekämpningsmedel som finns i den. Då kan den industriella barnmaten till och med vara ett tryggare alternativ, säger hon.

Menar du att burkmat är bättre än hemlagad barnmat?
– Mat är ett känsligt ämne, men kvalitetsmässigt är den industriellt tillverkade maten högklassig och man vet precis vad den innehåller, säger Pajukangas.
Morot i bitar

Hushållsrådgivaren Elisabeth Eriksson tycker däremot att föräldrarna ska våga lita på sig själva, och inte gå på barnmatstillverkarnas marknadsföring.

– Tror du på riktigt att det är sämre mat om du själv kokar potatis och morot? Vi har bra råvaror i våra butiker. Ger man hemlagad mat vänjer sig barnet vid normala smaker och det är ekologiskt hållbart. Det blir inte frakt och en massa glasburkar.

Anna Pomoell är förälder till Saga snart 2 år gammal. Saga har aldrig ätit traditionell mosad babymat, varken köpt eller hemlagad. Pomoell har nämligen gått in för plockmat eller BLW, från engelskans baby-led weaning.

Tanken är att barnet bara ammas eller får ersättning till cirka 6 månaders ålder. När man introducerar maten serverar man bitar som barnet självt plockar åt sig och sätter i munnen. Det kan till exempel vara kokt morot. Bitarna ska vara så stora att barnet lätt kan greppa dem. Barnet matas inte och man trugar inte.

– Vi tycker det är ett naturligt sätt för barnet att äta själv och tugga i sig mat. Jag vet inte om det beror på plockmaten, men Saga har alltid varit väldigt fördomsfri och nyfiken på mat. Man märkte hur hon intresserat undersökte maten när hon började äta. Då man mosar ser allt likadant ut.

Innan de började tog Pomoell reda på vad man gör om en bit fastnar i barnets hals, för säkerhets skull. Den kunskapen behövdes ändå inte. I början hostade Saga upp bitar som kom för långt in i munnen, men hon lärde sig fort tugga maten på rätt sätt.

Linda Hongisto som är kostrådgivare på Folkhälsan säger att det viktiga är att barnet kan sitta själv och sitta rakt om man använder sig av BLW-metoden. Barnet ska heller aldrig lämnas ensamt under måltiden.

– Egentligen kan man ge all mat som följer rådgivningens rekommendationer, man bara inte mosar den, säger Hongisto.

De senaste fem åren har intresset för plockmat enligt henne ökat klart. Linda Hongisto tycker att alla familjer själva ska välja det system som passar dem bäst. Detsamma gäller i frågan hemlagat kontra köpt.

– Det är mer ekologiskt att laga själv men det är inget fel på maten som säljs; den är trygg. Det är viktigt att inte skuldbelägga föräldrar.