Camaro tillbaka i framtiden

BERN

Medan Chevrolet firar sina 100 år ges det möjlighet att provköra de olika modellerna, bland dem naturligtvis Camaro. Den nya Europakalibrerade potensbilen är inte lika tidsenlig som märkessyskonen Volt, Aveo och Cruze, men det finns alltid marknad för de marginella njutningsinriktade fordonen. När man startar en Camaro känns det i alla sinnen.

 

Man vill sällan lyssna på ljudanläggningen eftersom motorn spelar så vackert. Allt sound man behöver kommer från avgasrören, och det är ett beat som täcker det mesta.

 

Till det yttre är bilen tämligen macho. Till skillnad från USA-modellerna har de bilar som kommer till Europa nya och tidsenliga bakljus med led-teknik. Avgasrören har tillräckligt grov dimension och är lånade från Corvette Z06. Under den långa motorhuven finns en V8 på 6,2 liter. Den får plats tack vare den ordentliga bulan på huven.

 

Plastig interiör

 

Kontrasten mellan utsida och insida är rätt häftig, för när man sätter sig i bilen möts man av en massa billig plast. Söker man sportiga detaljer blir man inte besviken. Vid roten av växelspaken finns till exempel fyra analoga mätare som är lånade från sextiotalsmodellerna och som bl.a. visar oljetemperaturen. I en modern bil ger sådana saker en liten nostalgikick. Också i övrigt är interiören gammaldags, med paneler i samma färg som bilens plåt.

 

Å andra sidan finns det en modern head up-display som visar hastigheten rakt i vindrutan och en backningskamera som visar bilden i innerspegelns ena kant. 

 

Manuell brutalitet

 

V8-motorn ger ett vridmoment på 569 Nm med manuell växellåda och lite mindre med automatlåda. En Camaro ska helst köras med manuell låda, så Hbl väljer förstås en sådan. Inte minst för att alla cylindrar alltid är till hands, till skillnad från automatversionen där hälften ligger och vilar tills de behövs.

 

Med manuell låda är bilen lite mera brutal och sportig. Man hör hur transmissionen hakar i, och lite slammer från kardanen hör till. Fjädringen är uppbyggd med tanke på Europas kunder. Den är exakt, känslig och styv som den ska vara i en sportbil. 

Men bilen kräver också kraft. Kopplingen är tungtrampad, växelspakens sex lägen framåt kräver muskelkraft, och den exakta styrningen är trots sin servo inte heller den lättaste.

 

0–100 går på 5,2 sekunder och risken för fortkörningsböter är alltid närvarande. Head up-displayen i vindrutan som visar hastigheten rakt i synfältet är alltså en klok utrustningsdetalj. 

 

Ingen miljöbil

 

Snittförbrukningen kan man sänka med automatlåda. Då är den bara 13,1 liter på hundra, jämfört med den manuella versionens 14,1. Samtidigt blir hela bilen lite mera civiliserad och mjuk i gången.

 

Men det är alltså ingen slump att tillverkaren påpekar: Om du är ute efter en låg förbrukning är Camaron kanske inte din bil.

 

Trots fyra sittplatser är bilen på alla sätt en tvåsitsare. Framstolarna är amerikanskt dimensionerade och bekväma, och i bakluckan får man plats för några resväskor, lite färre om man har cabrioletversionen som behöver hälften av utrymmet för takförvaring.

 

De första exemplaren har redan sålts i Finland. Till våren väntas bilskatten straffa köparna med ytterligare 10 000 euro.