Wenzel Hagelstam har ett medfött intresse för sakers värde

I dag kan Wenzel Hagelstam omge sig av kejserliga möbler, dyrbara tavlor och kristallkronor på auktionshuset som är inhyst i en paradvåning på Bulevarden. Han har kort väg till jobbet eftersom hans privata hem ligger ett par trappor upp. Men Wenzel Hagelstam påpekar att han är en self made man, inte född med silversked i mun.

– Jag var barn under och strax efter krigsåren. Det fanns inga leksaker och vi barn höll till i parker, källare och på vindar.

Prislappar intresserade

På ett tidigt stadium upptäckte pojkspolingen Wenzel Hagelstam stadens köp & sälj-affärer som efter kriget hörde till de få butiker där kommersen rullade.

– Där gick det snabbt upp för mig att saker och ting har olika penningvärde. Jag tyckte det var fascinerande att en sak kunde vara riktigt billig, medan en annan hade en stor siffra på prislappen.

I ungdomen jobbade Wenzel Hagelstam på verkstäder och fabriker och på familjejordbruket ute på landet. Intresset för gamla prylar fanns ständigt med i bilden och i 20-årsåldern började han köpa upp föremål i antikhandlar runt om i landet. Tidigt 70-tal jobbade han på fabrik i Göteborg och där var den stora hobbyn att besöka Emmaus loppmarknad varje lördag.

Redan 1973 öppnade Wenzel Hagelstam sin första antikaffär i Helsingfors. Några år senare, 1979, startade han auktionskammaren. Med snart fyrtio år i branschen är han sannolikt den antikhandlare som bäst känner till inhemska antikviteter.

Svar på gåta om silvermöbler

Vid Hagelstams internationella auktion i december säljs delar av det berömda ryska kejserliga möblemang som upptäcktes i Finland i fjol. Det har spekulerats i vem som hämtade silvermöblemanget från Vinterpalatset till Finland. Wenzel Hagelstam tror sig veta hur det gick till.

– I början av förra seklet fanns en finländsk antikhandlare som hette Walter Sjöberg. Sjöberg kände Lenin och lyckades därför köpa upp antikviteter av bolsjevikerna som behövde pengar och som i samband med oktoberrevolutionen rövade de kejserliga palatsen, förklarar Hagelstam.

Under sina år i branschen har Hagelstam besökt otaliga finländska hem och stött på möbler och föremål som härstammar från den ryska aristokratin. En gemensam nämnare för dessa möbler och föremål har varit att Walter Sjöberg ursprungligen sålt dem.

– Walter Sjöberg måste rimligtvis ha haft goda kontakter till bolsjevikerna och deras tillstånd att anlita godståg för att föra ut antikviteterna ur landet, berättar Hagelstam.

Populärhistoriker

Tittarsuccén Antikrundan har i tretton års tid lärt finländarna om gamla ting och deras värde. Nu hoppar Wenzel Hagelstam av och ska i stället göra en egen programserie för Yle. Han kommer att gå igenom olika epoker och samtala med historiska experter.

– Jag vill gärna förklara historien populärvetenskapligt, säger han.

Det första avsnittet är tänkt att diskutera vilka vi finländare egentligen är. Wenzel Hagelstam som i rutan är känd som finlandssvensken som talar dålig finska, är själv allergisk mot begreppet finlandssvensk.

– Jag kan inte acceptera den formuleringen. Vi är inte svenskar. Vi är svenskspråkiga finländare.

Wenzel Hagelstams auktionsbusiness har vuxit under åren. Försäljningen är uppdelad på två familjebolag, auktionshusen Hagelstam och Apollo. De verkliga dyrgriparna säljs via Hagelstam med auktion två gånger per år medan Apollo med auktion varje månad har ett snittpris på 200 euro. Bolagens totala omsättning är omkring sex miljoner euro.

Varför vill folk sälja sina saker på auktion?

– Det finns skeden i livet då det är kul att samla på sig saker, men så finns det också skeden då det är klokt att göra sig av dem. Det kan vara klokare att sälja en värdefull sak innan den blir föremål för gräl.

SPT MARIA GESTRIN-HAGNER