Bröd och skådespel

När året närmar sig sitt slut ska vi förstås se tillbaka och kolla vad vi minns av det, räkna vad som blev kvar i handen. Och hur ser det ut? De mest bestående förändringarna är kanske byggnaderna: Kampens kapell, Slakthusområdet och restaurang Kellohalli, Dodos växthus Kääntöpöytä och den nya allmänna konstbastun som snart öppnar i Havshagen. Men som stadsdirektör Jussi Pajunen poängterade är stadsmiljön mycket mera än byggnader och monument. Det är allt som händer i våra kvarter. Och det är det han själv vill minnas.

Med Pajunens ord: året har varit en orsak att vara lite lösare med paragraferna. Stadsborna har tagit över det offentliga rummet och ordnat saker och ting själva. Regelverket har sett genom fingrarna både när det gäller matfestivaler och kvartersfester. På stadsdirektörernas genomgång av designhuvudstadsåret för ett par dagar sedan vittnade både Jukka Mäkelä från Esbo och Jyrki Myllyvirta från Lahtis om samma sak. De tackade för ett livligt år i staden med engagerade invånare.

Samtidigt medgav de alla att det är svårt att veta vad som hade genomförts utan designhuvudstadsåret och vad som har hänt trots det. Alla förändringar beror givetvis inte på designhuvudstadsåret. Kampens kapell är ett bra exempel på det, och varför inte Slakthusområdet också. Projekten skulle ha genomförts också utan WDC-stämpel. Men eftersom tajmningen blev vad den blev fick de mera synlighet, kanske lite bättre fart i genomförandet. Och vem vet, kanske de till och med blev lite bättre och mer genomtänkta än vad de hade blivit annars.

Och ärligt talat, drygt tio miljoner euro i skattepengar är en förhållandevis liten summa. Att säga att det borde ha använts till barnsjukhuset i stället är populistiskt. Staden ska erbjuda både bröd och skådespel och det finns betydligt dyrare offentliga projekt som är värda granskning och skällor. De flesta projekt har finansierats med privata medel – vilket kanske en del av kritiken också består i. Om någon väntade sig något annat än det beror det på designkontorets kommunikationsmissar i början.

Det har varit ett år fullt med händelser på stan. En del har berott på designhuvudstadsåret, andra har varit en direkt motreaktion på det och några hade hänt oberoende. Jag tror vi ändå är på plussidan, om inte annat har året varit en knuff i rätt riktning. Nu får vi bara hoppas att det arbete värdstäderna och arrangörerna så gärna skryter med att de har kommit i gång med inte bara rinner ut i sanden.

Designåret har framför allt varit ett forum för att ta vara på idéer och föra ihop samarbetsparter för nya gemensamma projekt, och en sådan kraft skulle gärna få finnas också efter mars när designkontoret avslutar sitt arbete. En gnista har tänts och det gäller att hålla glöden uppe.

Dessutom ...
Julgatans öppning var patetisk, kan någon ordna dit ens lite trummor och fanfarer till nästa år? Lyckligtvis är december fullt av andra fina julstämningsspridare, det är bara att välja och vraka bland marknader och konserter.

Hoppas de nya julkojorna på Brunnsplatsen har glögg.