Designeffekterna svåra att mäta

Det är bara drygt en månad kvar av designhuvudstadsåret, men Pekka Timonen som lett hela projektet vill inte se det här som ett slut. Tvärtom ser han det som en början.

– Senast nu är det klart att vi har stor potential för det här i Helsingfors och i Finland.

Han är imponerad av mängden människor och organisationer som engagerat sig och hoppas att designtänkandet genom dem kan bli bestående. Timonen tror att året har sått ett frö hos flera företag och organisationer som nu dels har pågående designprojekt att fortsätta med, men dels har lärt sig ett nytt sätt att tänka och handla.

– Ett år är en kort tid, men nu finns ett större intresse av att jobba med design i Helsingfors. Det finns ett arv att ta hand om.

Helt lätt har det ändå inte varit. Timonen klassar det internationella intresset som enormt: över 6 000 artiklar och tv- eller radioinslag har gjorts världen över om designhuvudstaden Helsingfors. Utomlands har diskussionen fokuserat på designprojektens framtidstänkande.
– Men den diskussionen har varit svårare i Finland. Här handlar design så starkt om vår designhistoria, om en nationell identitet och kultpersoner.
Året har till en stor del gått ut på att förklara att design är mer än föremål, att det kan användas för företagssamarbete och kundservice också i helt vardagliga situationer, och att också sådan design kan bli en exportvara.

Invånarna ska involveras
Vi träffar Pekka Timonen i Helsingfors universitets nya bibliotek i Kajsaniemi. Det är ett av de synligaste och åtminstone ett av de mest bestående WDC-projekten. Och visst, biblioteket skulle ha byggts också utan designhuvudstadsåret.

– Men när de började fundera på hur designhuvudstadsåret och design kunde utnyttjas i bygget påverkade det hela slutresultatet.
Bland annat involverade man från början studerandena, vilket gav idéer om olika användningssätt och -tider för biblioteket. På samma sätt har man gjort med arbetet med en ny polisbilsmodell, där flera männi­skor involverats i formgivningen eftersom bilen ska vara både arbetsplats och servicestation.

Timonen vill att året inte ska minnas som en rad evenemang eller produkter utan som en start för ett utvidgat designtänkande hos invånarna.

Konsultbyrå mäter resultat
Vad året betyder i det långa loppet har Timonen svårt att säga just nu. En utomstående konsultbyrå ska mäta effekterna och ge ut en rapport i början av nästa år. Också Helsingfors stads faktacentral kommer att utvärdera året.

Det har väckt kritik att turismen till Helsingfors ökade bara 1,4 procent under året. Den siffran ser Timonen som bra i jämförelse med det ekonomiska läget.
– Och turismen måste mätas på längre sikt. Vi väntar på också nästa års siffror.

Enligt opinionsundersökningarna är designhuvudstadsåret välkänt bland invånarna och får ett vitsord på 2,8–3,4 på skalan 1–5. Det är Timonen nöjd med.

Det han själv skulle göra annorlunda nu är att inleda designdiskussionen tidigare och att inse att stora organisationer som Helsingfors och Esbo stad kräver tid för att börja jobba med något. Han kommer att rekommendera att designhuvudstäder i framtiden får veta om sin utnämning längre i förväg.
– Två år är en kort tid att förbereda sig.

Vad ska du själv göra nu då?
– Jag är anställd till slutet av mars och sedan vet jag inte. Jag är tjänstledig som kulturchef på Helsingfors stad men har inte kunnat tänka på det nu, det har varit en intensiv tid. Nu gäller det att göra slutrapport och bokslut först. Sedan ser vi.