Få vågar bryta loss från rörelsen

– Det var en ganska revolutionär linje på den tiden, man talade öppet om att stödja väpnad kamp, säger Kim Fredriksson.

Fredriksson var mellan 1999 och 2002 aktiv i Blood & Honour i Malmö. Han jobbade bland annat med säkerheten för organisationen i Skåne. Efter åren med Blood & Honour (BH) jobbade han som kärnaktivist och strateg för flera högerextrema grupper som Nationaldemokraterna och Nordisk Ungdom och som skribent på en rad högerextrema fria medier som Nationell Idag och Metapedia. Men för ett år sedan hoppade han av och i dag säger han att han ”lobbar för en schyst människosyn”.

När Fredriksson själv var aktiv inom BH var gruppen organiserad ungefär som ett MC-gäng. Klubbarna hade inga ledare, men medlemskapet gick i tre steg. Man kunde vara supporter, ”prospect” eller fullvärdig medlem.

– Det som skilde medlemmarna åt var de jackor man fick som fullvärdig medlem. På jackorna fanns en broderad text, till exempel ”Blood & Honour Section Sweden”.

De nordiska sektionerna hade mycket kontakt och även Finland ingick i det Skandinaviska nätverket – trots att den finska insatsen var rätt anspråkslös.

– Finland var en ganska liten sektion på den tiden.

Stödjande roll

På Fredrikssons tid fokuserade BH mycket på musik, men kopplingen till den politiska nynazismen var alltid stark.

– Man ville samla in pengar genom att arrangera konserter och fester och producera skivor. Pengarna kunde man skänka till dåvarande Nationalsocialistisk Front. Ibland ställde man också upp som demonstrationsvakter och funktionärer vid olika arrangemang, säger Fredriksson.

Enligt Fredriksson var våldet alltid närvarande på något sätt.

– Det fanns en anledning till att människor sysslade med kriminalitet vid sidan av BH och blev dömda för vapenbrott. Det var en del av filosofin, ”streetwise and mean, Combat18*”. Mansidealet var att man aldrig skulle backa, alltid slå tillbaka. Emellanåt var våldet väldigt grovt.

Förutom invandrare var politiska meningsmotståndare ofta måltavlor.

– Det var främst spontana attacker på vänsteraktivister på stan. Det räckte att man råkade ha en palestinasjal eller Che Guevara-tröja. I vissa städer bedrev man också en omfattande kartläggning av meningsmotståndare.

Överraskande uppsving

Varför BH aktiverat sig igen har Fredriksson svårt att säga. Rörelsen representerar i mångt och mycket ett förflutet som den allt mera städade europeiska högerextremismen försöker lämna bakom sig.

Medan Sverigedemokraterna fortfarande ingick i samma miljö med nynazister på 1990-talet är skillnaderna mellan olika ”nationella” grupper mycket stora i dag.

– Om man tittar på den övriga ”nationella” rörelsen och hur den har utvecklats på 2000-talet är det tvärtemot det som BH höll på med på 90-talet. Retoriken är helt annorlunda. Dagens nationella aktivister förespråkar ”etnisk och biologisk mångfald” mot ”mångkulturens etniska enfald”. Det blir två läger – en klassisk och en städad variant av vit makt-rörelsen.

Varför hoppade du av själv?

– Man växer som person ju äldre man blir. Jag kunde inte företräda den linjen längre. Det var för reaktionärt och uppåt väggarna intellektuellt sett. Jag tror alla som jobbat inom den nationella rörelsen känner någon form av defaitism någon gång – de fattar inte riktigt varför de fortsätter. Men det är ganska få som tar steget och drar helt enkelt.

Reaktionerna till Fredrikssons avhopp var blandade bland de gamla kamraterna.

– Jag har blivit mordhotat och många kamrater vände mig ryggen. Andra säger att jag får ha vilka åsikter jag vill och fortsätter att hålla kontakten.

* Combat18 är en våldsam brittisk högerextrem rörelse som kallats ”den väpnade fallangen av Blood & Honour”. Siffrorna 1 och 8 står för bokstäverna A och H som i Adolf Hitler.