"Öppna ECB-protokollen"

I slutet av förra veckan ställde ECB-ledamöterna Jörg Asmussen och Benoît Cœuré krav på större öppenhet kring centralbankens beslut. Till skillnad från till exempel centralbankerna i USA, England och Japan är protokollen från ECB:s rådsmöten sekretessbelagda i trettio år.

Mario Draghi, ordförande för ECB-rådet, kom fort kritikerna till mötes.

– Det är ett nödvändigt nästa steg [att publicera protokollen], sade Draghi till Süddeutsche Zeitung. Senare lovade han att centralbankens direktion tar upp frågan till behandling under hösten.

Öppen bankunion

Kraven på öppenhet kommer parallellt med att den så kallade bankunionen mellan euroländerna framskrider. Från och med 2014 skall ECB ta över bankinspektionen som tidigare legat hos medlemsländerna. Samtidigt kommer en större öppenhet i ECB:s beslutsfattande att vara högst aktuell.

– I en konstellation där ECB representerar sjutton nationaliteter måste man överväga noga hur transparensen förverkligas. Sekretessen skapades för att skydda ECB från politiskt tryck. Men tiderna ändras och en omvärdering är aktuell, säger Tuomas Saarenheimo som leder avdelningen för penningpolitik och forskning på Finland Bank. Luddigt mandat

En mycket större konflikt kring ECB har också varit aktuell det senaste året.

Sedan ECB förra augusti inledde sitt stödköpsprogram på statsobligationer har den tyska centralbanken Bundesbank dragit sina europeiska överhuvud inför tysk domstol. Tyskarna tycker att programmet, OMT (Outright Monetary Transactions), strider mot EU:s grundfördrag.

Där står det att ECB inte får idka direkta köp av statsobligationer. Dessutom anklagar tyskarna ECB för att svika sin viktigaste uppgift som är att hålla priserna inom eurozonen på en jämn nivå.

Garant i sista hand

Medan tyskarna beskyller ECB för att överskrida sitt mandat, kräver flera krisländer tvärtom att ECB ska få befogenheter att agera som garant i sista hand. Krisländer som Spanien vill alltså ge ett mandat att garantera euroländernas statsskulder. Därmed skulle medlemsländerna få samma garanti mot insolvens som till exempel England och USA.

– OMT innehåller hårda krav på strukturella reformer. Ett bredare ECB-mandat skulle öppna kreditflödet till krisländerna utan motsvarande krav, säger Lauri Holappa, forskare i politisk ekonomi med specialisering på penningpolitik vid Helsingfors universitet.

Ett bredare mandat för ECB skulle alltså trygga krisländerna mot spekulationer utan att fördjupa den allt djupare sociala krisen i länderna. Tuomas Saarenheimo är skeptisk.

– Att finansiera krisländerna på ECB:s bekostnad skulle i praktiken betyda att man tog gemensamt ansvar för ländernas statsskulder. Det finns varken politisk vilja eller äkta stöd bland medborgarna för det här.