Koppla av. Man har själv ett ansvar för att verkligen se till att återhämta sig på semestern. Specialplanerare Jan Ekebom knäpper av jobbtelefonen, läser e-posten endast i undantagsfall och rör sig ute i naturen på stugan. Det hjälpte. När han i förrgår återvände till jobbet var han redo för höstens utmaningar. Foto: Niklas Tallqvist

Laddad hjärna tänker bäst

Även personer i tjänsteförhållanden har stor variation på semesterlängden. Att koppla bort jobbhjärnan behövs för att orka. En tillsynsveterinär och en specialplanerare snackar semester med Hbl.

Sammanlagt åtta lediga veckor, var­av fem i ett sträck under sommaren, blev det i år för Jan Ekebom. Han är specialarbetare på Forststyrelsens naturtjänster och med 20 år i branschen får han maximallängd på semestern. Utan att veta det har han på pricken följt psykolog Tuula Leinos råd om semestern. Sin e-post har han inte mer än skummat igenom ett par gånger, semestern inleddes med miljöbyte i form av en södernresa, han har rört sig utomhus och helt enkelt tagit ut allt av ledigheten. Tre veckor hade inte räckt till.

– Det hade nog varit i kortaste laget. Trenden i arbetslivet är att det hela tiden blir tuffare och tuffare, det är mindre folk på jobbet och uppgifterna är fler och mer krävande, säger han.

Ekebom som utfört fältarbete bland annat som marinbiolog har upplevt livet med korta kontrakt och få semesterdagar. Han märker en klar skillnad i energinivå och hur han mår.

– Också arbetsgivaren har mer nytta av en utvilad arbetstagare. Hur mycket man än tycker om sitt jobb och sina kolleger behöver man ta paus. Att arbeta på gränsen till utbrändhet gagnar ingen.

Ekebom poängterar vikten av att hålla ledigheten i ett kör, då det känns lättare att koppla av så.

Plikter spjälkar upp lovet

Alla på den offentliga sidan har ändå inte den lyxen. Tillsynsveterinär Marjut Hämäläinen är efter 3,5 år berättigad till 4 veckors sommarledigt. Men på grund av arbetets natur är hon tvungen att spjälka upp semestern – det grämer.

– Nu blev det först en och en halv vecka, så en dag på jobbet, så två och en halv vecka. Jag hade velat hålla det i ett sträck, eftersom det är klart att det inverkar på återhämtningen att tvingas avbryta ledigheten.

En tillsynsveterinär måste vara beredd att infinna sig i rättssalen då misstänkta djurskyddsbrott behandlas. Just ett sådant fall ligger nu bakom semesteravbrottet. En dag kanske inte låter som så mycket, men eftersom Hämäläinen är tvungen att förbereda sig för fallet äter det av de lediga dagarna kring datumet.

– Det är klart att man tänker på fallet både före och efteråt en tid. Att avbryta semestern sätter i gång den psykiska lasten och stressen ökar.

Semester på 2,5 veckor utan avbrott är snäppet mindre än vad psykolog Tuula Leino rekommenderar.

Hur bra räcker det?

– Det gäller att själv se till att få det att räcka. Att ha självdisciplin och bestämma att nu är jag på semester, inte läsa e-post eller svara i jobbtelefonen. Det sägs ju att kyrkogården är full av oersättliga personer, det kan vara bra att tänka på.

Att vara missnöjd över hur semestern blev är en energibov, då är det bättre att se det positiva.

– Det finns ju de som inte har någon semester alls, då tänker jag att en kort semester är bättre än ingen.