"Tre veckors semester borde räcka"

Sommartid väcker semestern starka känslor. Då vissa säsongarbetare eller privatföretagare ångar på helt utan sommarpaus har andra till synes oändligt långa ledigheter. Men både fysiskt och psykiskt påfrestande jobb kräver hjärnarbete. Semesterbehovet har vi därför alla, säger företagspsykolog Tuula Leino på Institutet för arbetshygien.

– Precis som en maskin behöver hjärnan lämnas in på service. Hjärnan blir trött och behöver återhämta sig. För de flesta räcker det med en tre veckors oavbruten sommarledighet. Det är klart att vi alla är olika och det saknas jämförande forskning om semesterbehovet i olika yrkesgrupper, men i regel räcker en kortare semester också.

Längre ledigheter är ändå inte till skada. Till de privilegierade sommarlovsfirarna hör statsanställda tjänstemän. På förbundet för offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL förklarar avtalsombudsman Teija Wikman att långledigheten egentligen är en historisk relikt.

– Det härstammar från en tid då den offentliga sektorns löner släpade efter den privata sektorns. Den långa semestern kompenserade sämre lön. I dag har också många kommunalt eller av kyrkan anställda långa ledigheter.

Sedan 2000-talet har löneskillnaderna jämnats ut.

Varför håller man fast vid den gamla arbetsförmånen?

– Har man en gång fått förhandla till sig långa ledigheter är det klart att man inte vill börja korta ner dem. Sist och slutligen är det få personer som har möjlighet att ta ut åtta veckor i ett sträck, även om de arbetat ihop det.

Kortare i framtiden?

En del forskare talar om en utveckling mot mer internationella semesterlängder, med andra ord kortare. Amerikanerna till exempel har på årsbasis sällan mer än tio semesterdagar, då medeltalet i Finland är 24 enligt Eurostats uppgifter. Wikman tror inte kortare ledigheter accepteras.

– Det är vi inte villiga att pruta på. Det är inte realistiskt att semestern blir kortare. Arbetslivet blir allt tuffare och karriärerna förlängs. Ett långt avbrott hjälper en att orka till pensionen.

Wikman tror kulturskillnader i arbetssättet påverkar semesterbehovet.

– Generellt sett kan man väl säga att vi finländare har en väldigt hög arbetsmoral. Då vi jobbar ger vi hela tiden hundra procent. Vi är också väldigt samvetsgranna, får vi en uppgift slutför vi den fast det skulle betyda obetald övertid.

En lång etapp med gasen i botten kräver semester som motvikt. Leino ser även vårt tuffa klimat som ett viktigt argument för en lång semester.

– Det är en så pass kort tid vi i Finland har ljus, så det är bra att ha ledigt då. Ljus och värme hjälper en att slappna av.

Stick ut i skogen

Allt fler finländare arbetar med visstidsavtal eller projektbetonade uppdrag. Då har man sällan sommarledigt och ifall man har det går det till att grubbla över varifrån nästa lön kommer. För arbetsgivaren blir kostnaderna på kort sikt lägre med den här typen av arbetskraft. Leino ser det här som en potentiell tickande bomb för samhället.

– I längden blir det dyrare för arbetsgivaren i form av sjukfrånvaro eller till exempel misstag som begås av slutkörda arbetstagare.

För att den semestertid man har ska räcka till för att återhämta sig kräver det en del av en själv. Det är en konst i sig att kunna utnyttja dagarna och glömma jobbet helt. Ett miljöbyte är ett bra knep och fungerar också med minibudget.

– Skogen är en oväntat stor kraftkälla. Det kostar inte mycket att ta bussen till en närliggande naturstig. Den gröna färgen lugnar, man rör på sig och andas frisk luft, lyder psykologens recept.