Telia Sonera tiger om muthärvan

I dag presenterar Telia Sonera sin delårsrapport för januari–juni 2013. Hur bolaget tar upp mutbrottsanklagelserna är oklart, men ett som är säkert är att allting inte är uppklarat. Den nye verkställande direktören Johan Dennelind kommer att ta tag i frågan när han tillträder posten i september.

I Sverige fick Telia Sonera hård kritik för sin verksamhet i Uzbekistan. Enligt Uppdrag granskning i Sveriges television ska bolaget medvetet ha betalat in mutor till den uzbekiskanska diktaturen för att få tillgång till frekvenser och 3G-licenser i landet. Dennelind har än så länge varit försiktig med att ge kommentarer.

– Företagets samhällsansvar tar likt ett förtroende lång tid att bygga upp, men kan rasera under en natt, säger Lars Hassel som är rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet.

– Om det kommer ut oväntad information som skadar ryktet för ett bolag så faller även bolagets aktiekurs. Det är den allmänna trenden, men man har inte ännu sett det här för Telia Sonera, säger Hassel.

Det finns ett moraliskt och ekonomiskt dilemma när man gör affärer i en diktatur. Risken är stor att ryktet skadas, men samtidigt är den ekonomiska belöningen stor om man lyckas få tillträde till marknaden.

Inget finskt intresse

– Alla västerländska företag som agerar i de gamla öststaterna har gett mutor, säger Joachim Dyfvermark, en av dem som ligger bakom avslöjandet.

Han beskriver situationen i Uzbekistan som så genomsyrad av korruption och mutor att det inte är möjligt att göra affärer på ärlig väg.

Fastän härvan är lika mycket finsk som svensk har den inte fått lika stor uppmärksamhet i Finland.

– Vi fick ingen som helst hjälp av finska journalister. Jag är väldigt förvånad över hur svalt intresse mutskandalen har haft i Finland, säger reporter Dyfvermark på Uppdrag granskning.

Soneras gråa arv

Före detta vd:n, Lars Nyberg, säger att den uzbekiska investeringen var mycket lönsam. På ett par år fördubblades värdet på affären. I affärerna till Kaukasien har den finska företagskulturen varit rådande. Med det menar man att insynen i bolaget inte varit öppen för allmänheten. Och när ett granskande samhällsprogram visar upp nya uppgifter om ett bolag som inte är kända blir följderna negativa.

– Företag bör förekomma och inte förekommas, säger Hassel.

Med det menar han att företagen själv måste ta ett större ansvar i att visa transparens utåt. Även om det är negativa uppgifter. Det är väldigt besvärligt att göra affärer i en diktatur och då måste företaget vara transparent i sitt agerande.

Det gråa arvet syns tydligt i att alla tre personer som står misstänkta för grovt mutbrott i den svenska rättegången är finska medborgare. Dyfvermark menar att det beror på att Sonera redan tidigare hade intressen i öst och därmed var den drivande parten.