JO vill utreda väktarnas roll på mentalsjukhusen

Efter en inspektion vid Niuvaniemi sjukhus har justitieombudsmannen (JO) gjort en utredning om användningen av privata vaktbolag vid statens mentalsjukhus.

– Jag anser det mycket problematiskt att det på mentalsjukhusen uppstår situationer i anslutning till vården där det kan vara motiverat med tvångsåtgärder som personalen inte kan utföra utan risk för sin säkerhet, samtidigt som väktarna saknar befogenhet att utföra dem, skriver JO Petri Jääskeläinen i ett pressmeddelande.

JO har nu gjort en framställning till social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet om att de privatanställda väktarnas uppgifter och befogenheter på mentalsjukhusen utreds och regleras på ett ändamålsenligt sätt. Också väktarnas behov av tilläggsutbildning bör utredas, anser JO.

– Enligt grundlagen får ingrepp i den personliga integriteten endast ske med stöd av lag och rättigheterna för den som har berövats sin frihet ska tryggas genom lag. Lagstiftning som gäller de grundläggande rättigheterna bör vara exakt utformad, konstaterar Jääskeläinen.

Lagen om privata säkerhetstjänster ger väktare befogenheter att avlägsna en person från bevakningsområdet, att gripa den som begått brott och kroppsvisitera den gripne.

– De här befogenheterna är sällan tillämpliga i slutna inrättningar. I stället grundar sig väktarnas verksamhet där på de befogenheter som får användas av envar, främst nödvärn. Dessa befogenheter är mycket allmänt utformade och ger upphov till svåra tolkningsproblem i en anstaltsmiljö, menar Jääskeläinen.

Avtalet som Niuvaniemi sjukhus hade om väktartjänster innehöll uppgifter för vilka väktarnas befogenheter inte förefaller att räcka till. Väktarna hade till exempel i uppgift att bistå personalen vid vårdinsatser och användningen av handfängsel vid patienttransporter.

– Patienternas, personalens och väktarnas trygghet och rättssäkerhet kräver att dessa situationer utreds och regleras på ett ändamålsenligt sätt, skriver Jääskeläinen.

Dessutom efterlyste JO en utredning om sjukhusväktarnas behov av tilläggsutbildning.

– Väktarna utgör en del av den vårdmiljö som patienterna möter. Därför bör uppmärksamhet fästas vid deras kunskaper om psykiska sjukdomar och beredskap att bemöta personer med sådana sjukdomar.