Hemvården söker svensk personal med ljus och lykta i Helsingfors

Den nya äldreomsorgslagen som trädde i kraft den första juli säger klart att kunden skall få sin service på önskat inhemskt språk.

– Det är ett kraftigt ställningstagande som bör beaktas i kommunerna, säger direktör Päivi Voutilainen vid social- och hälsovårdsministeriet.

I Helsingfors är det svårt att följa lagens bokstav i den svenska hemvården. Socialverkets enkät i våras visade att 72 personer inte fick svenskspråkig hemvård fast de ville ha den. Den svenskspråkiga hemvårdsverksamheten söker nu 16 personer till sitt team. Det är fråga om vikariat och tjänster som är öppna från hösten i arbetsområdet Tölö, Drumsö, Eira och Kampen. Hittills har annonseringen efter personal inte gett mycket. Hemvårdsledare Tuija Ollila frågar sig vart alla svenskspråkiga närvårdare och sjukskötare tar vägen.

– Man kräver service på svenska, men var är alla finlandssvenskar? De borde ju komma och jobba hit för att vi skall kunna ge den här servicen, men det ser inte ut som om de vill jobba på svenska, säger Ollila.

Hon tror att den svenskkunniga personalen söker sig till den finska hemvården där det är kortare väg till kunderna. Det svenska teamet täcker samma geografiska område som tio finska team. Personalen tar jobb där kunderna är nära varandra så de inte behöver gå så långa vägar.

Vill rekrytera i Sverige

Staden köper också tjänster från privata serviceproducenter, men personalen som kommer därifrån talar sällan svenska. I resten av Helsingfors får de svenskspråkiga kunderna hemvård av team där det ibland finns någon som talar svenska.

– De gör så gott de kan när de sköter svenskspråkiga och ibland anlitar de tolk. Har vi kunder med minnessjukdom och de har glömt finskan kan det bli problem, säger Ollila. Hon ser fram emot en annonskampanj där man också försöker rekrytera i Sverige, men vet inte vad som händer ifall den svenskspråkiga personalen inte hittas.

Måste man lägga ner den svenska hemvården om det inte går att få personal, omsorgschef Juha Jolkkonen?

– Vi tänker inte lägga ner ett enda svenskt team. I stället tänker vi rekrytera och marknadsföra genom reklam i tidningarna och gå till skolor där det utbildas svenskspråkig personal och fundera på lönesättningen. Kanske måste vi justera lönerna. Vid behov köper vi tjänster från privata producenter ifall den egna personalen inte räcker till, det gäller också finsk service, men i första hand försöker vi producera servicen själva, säger Jolkkonen.

Helsingfors stad kommer i höst att utreda hur man kunde använda servicesedlar inom hemvården, men servicesedlar får enligt Jolkkonen aldrig vara det enda alternativet. Tidigast i början av nästa år kan servicesedlar införas.

Individuell plan ett krav

I övrigt har Helsingfors redan infört det mesta som den nya lagen stadgar. Enligt Päivi Voutilainen innebär den nya äldreomsorgslagen många förändringar i kommunerna. Lagen innehåller 28 paragrafer där man reglerar sådant som inte tidigare stadgats i lag.

– Sammanfattat handlar det om att kommunerna förbereder sig på förändringar i åldersstrukturen och ger stöd till äldre så att de så länge som möjligt är friska och mår bra. I kvalitetsrekommendationerna betonas kommunens planmässiga verksamhet för att trygga den åldrande befolkningens välfärd. I kommunernas serviceutbud måste det utöver rådgivningstjänster finnas hälsogranskningar och hembesök.

Enligt lagen måste äldre personers behov av service utredas noggrant och sedan görs det upp en individuell serviceplan. Servicen måste ges senast tre månader efter att den beviljats.

I augusti inleds utbildning som stöder verkställandet av lagen.

Utgifterna för äldreomsorgslagen beräknas till 151 miljoner per år där 82 miljoner består av statsandelar.