"Snowden borde vara trygg även i Europa"

NSA-läckan Edward Snowden var i går spårlöst försvunnen. Ecuadors myndigheter behandlar för tillfället Snowdens asylansökan. På eftermiddagen läste Ecuadors utrikesminister under en presskonferens upp ett kort meddelande från Snowden, där den senare jämförde sin situation med den fängslade Wikileaks-läckan Bradley Manning.

Ännu för några dagar sedan verkade Snowden stå med ryggen mot väggen, inlåst på sitt hotellrum i Hongkong. Möjliga flyktplaner diskuterades febrilt i medierna och flera länder nämndes som alternativ för politisk asyl: Island, Venezuela och – längst ner på listan – Ecuador.

För ett år sedan hette det ännu att Island skulle bli en högborg för yttrandefrihet och meddelarskydd genom lagpaketet Icelandic Modern Media Initiative (IMMI). IMMI röstades igenom av det förra isländska parlamentet, men flera viktiga klausuler återstår att verkställa av landets nya konservativa regering. I det ljuset kan Nato-landet Island knappast anses helt säkert mot en utlämning till USA och Snowden valde i stället Ecuador.

Fördelen med Ecuador gentemot Venezuela stavas förstås Wikileaks. I augusti förra året gav Ecuador Wikileaks-ikonen Julian Assange asyl, han har gömt sig på landets ambassad i London det senaste året. Ecuador har aktivt fört Assanges sak och krävt att de brittiska myndigheterna omprövar hans fall.

Ecuador tillhör visserligen de 109 länder som har ett bilateralt utlämningsavtal med USA. Men de brott som kan ligga som grund för en utlämning får inte vara politiskt motiverade. Spionage skall det inte heller handla om. Eftersom Rafael Correa svor sig in på sin tredje period som president i början av året lär Snowden vara relativt trygg – i alla fall tills Correas mandat utlöper 2017 och förutsatt att Ecuador väljer att spjärna emot sin överlägset viktigaste handelspartner USA.

Christopher Kullenberg, forskare på Göteborgs universitet och aktivist i den nätpolitiska gruppen Telecomix, beklagar att Snowden känt sig tvungen att följa i Assanges fotspår.

– Ecuador och Venezuela har en uttalat antiimperialistisk retorik som gör att de tjänar väldigt mycket på hemmaplan av att visa sig stora mot USA, säger Kullenberg.

Kullenberg understryker att Ecuador inte har rena papper på sin egen pressfrihet. Den amerikanska organisationen The Committee to Protect Journalists har placerat Ecuador bland de tio sämsta på sin "risklista" för journalister. Wikileaks talesperson Kristinn Hrafnsson försvarade i går Ecuador och menade att kommitténs kriterier inte skulle hålla på alla punkter.

– I Islands fall skulle ett stöd till Snowden först och främst handla om pro-transparens, det är inte på samma sätt ett geopolitiskt spel mot USA, resonerar Kullenberg.

De geopolitiska turerna kring fallet Snowden är redan många. USA har uttryckt sitt starka missnöje över att Hongkong tillät Snowden lämna landet. I går pressade USA Ryssland för att få Snowden utlämnad. Men inbördeskriget i Syrien har försämrat supermaktens relationer till både Kina och Ryssland. Andra menar att Ryssland i varje fall aldrig försummar en chans att slå USA på fingrarna.

Kullenberg påpekar att egentligen skulle inget land i Europarådet få lämna ut Snowden om han riskerar dödsstraff, vilket han gör om han misstänks för spionage. Europadomstolen har slagit fast att väntan på dödsstraffet motsvarar psykisk tortyr.

Frågan återstår, varför valde Snowden Ecuador?

– Snowden litar inte på att meddelarskyddet och yttrandefriheten garanteras i Europas västliga demokratier. Personer som han utgår från att vi alltid samarbetar med USA. Det visar på ett väldigt stort förtroendeproblem, menar Kullenberg och efterlyser åtgärder för att återvinna förtroendet för den europeiska rättssäkerheten.

– Initiativ som IMMI är ett steg i rätt riktning. Det är ett politiskt initiativ som kan återupprätta känslan av att man kan och bör ha en viss form av meddelarskydd.