"Att stirra på medeltal är töntigt"

I gymnasiet Lärkans festsal står två ståtliga bord uppställda i väntan på att de nya eleverna ska skriva in sig. I går publicerades namnen på de elever som antagits till skolan. Vid lunchtid har det droppat in cirka fyrtio elever som uppnådde det rekordhöga medeltalet.

– Det knöt sig i magen på morgonen. Jag visste att jag rörde mig på gränsen med mitt medeltal på 8,92. Lättnaden var stor när jag surfade in på hemsidan och såg namnet på listan, säger David Riska som nyss tagit emot sin studieplats.

Han är en av de 125 elever som ska börja i Lärkan i höst. Det var främst Lärkans goda rykte som avgjorde valet.

Djungeltelegrafen har informerat Catharina Adolfsson om det goda gymnasiet. Förväntningarna är stora på hur det ska bli i den nya skolan.

– Nu är det slut på latandet. Gymnasiet kommer att innebära stora utmaningar. Det var ett ganska lätt val att välja Lärkan. Det är nära, har hög standard och verkar trivsamt, säger Adolfsson.

Rektor Magnus Westerlund är nöjd med den nya årskullen och tror att det blir ett bra läsår. Han menar ändå att det inte är någon skillnad vilket gymnasium man går i.

– Alla gymnasier är bra. Nyckeln är inte i skolans händer om studierna går bra eller dåligt. Det är upp till eleverna själva att hitta studiemotivationen oavsett vilken skola de går i, säger Westerlund.

Svenskspråkigt lättare
Hur svårt det är att komma in i ett gymnasium brukar variera från år till år. Ett par år har det varit svårare att komma in i de svenskspråkiga gymnasierna än i de finskspråkiga. Nu har trenden vänt. Det är lättare att komma in i ett svenskspråkigt gymnasium än ett finskspråkigt.

Bland Helsingforsgymnasierna är det lättast att komma in på gymnasiet Svenska normallyceum. Där krävs endast ett medeltal på 7,0 för att få en plats.

Det är en kraftig sänkning jämfört med för ett år sedan. På gymnasiet anser man att det inte kommer att ske några större förändringar.

– Det intressanta i det hela är att en tredjedel av årets studerande kommer från kranskommunerna. Det betyder att eleverna kommer från tretton olika grundskolor och har helt olika studiebakgrund, säger Mikael Nyholm som är rektor för gymnasiet Svenska normallyceum.

Han poängterar ändå att det inte kommer bli några svårigheter att få med alla elever i gemenskapen och att resultatet nog blir bra.

Stor spridning gynnar

– Resultat och studiemotivation är tätt sammansvetsade. Det ena ger det andra, i bägge riktningar, säger Michael Uljens professor på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Han påpekar ändå att man inte blint kan lita på medeltal.

– Man måste minnas att variation mellan elever är en värdefull pedagogisk resurs i sig själv – kontrasternas spel synliggör det egna tänkandet. Mångfalden i skolan är värdefull.

Rektor Hannu Ollikainen i Sibbo gymnasium håller med Uljens om en blandning av elever. I Sibbo gymnasium har man ofta haft ett lågt medeltal för att komma in. Däremot är det väldigt få elever som de facto har ett lågt medeltal. Ofta är det endast en handfull elever med medeltal under sju.

– Att stirra blint på medeltal är töntigt. På Sibbo gymnasium vill vi ge en chans åt alla som vill fortsätta efter grundskolan, säger Ollikainen.