Svart väg till grön framtid

I går kördes säsongens sista kol in i Hanaholmens kraftverk i Sörnäs. Detsamma sker inom kort vid Helsingfors Energis andra kolkraftverk i Sundholmen. Mellan maj och oktober är det främst kraftverket i Nordsjö som värmer helsingforsarnas duschvatten, med naturgas.

Trots att elden slocknar i kolkraftverken är stadens beroende av det svarta bränslet mycket påtagligt, speciellt för dem som rör sig mellan Kronohagen och Brändö. Kolhögen på Hanaholmen motsvarar just nu förbrukningen för tre vintermånader. Före midsommaren hinner den växa ytterligare.

Vissa år har högen varit betydligt mindre den här tiden på året – men nu är det köparens marknad.

– Stenkol är billigt. På sikt kan det bli dyrare, men prisnivån kan också förbli låg under en lång tid framöver, säger direktör Kauno Kaija som ansvarar för Helsingfors Energis kolupphandling.

Dels på grund av priset, dels på grund av torvbrist har kraftverk runt om i landet under det senaste året ökat användningen av stenkol. Kaija kan för Helsingfors Energis del berätta att det gick åt 373 000 ton stenkol under januari–mars i år, vilket är ungefär på samma nivå som i fjol. Men i april var det kallare än normalt vilket ökade den totala förbrukningen.

Längre trend

Om man läser Helsingfors energis årsberättelser ser man att stenkolets andel i fjärrvärmeproduktionen ökat under de senaste åren. Samtidigt talas det om en kolneutral framtid och en ökad andel förnybara bränslen.

De första små stegen har redan tagits, bland annat har man testat att mala och bränna träpelletar tillsammans med kol i Hanaholmens kraftverk i vinter. Enligt kraftverkschefen Jarmo Hagström verkar träinslaget varken påverka processen eller utsläppen.

– Den stora frågan är hur träpelletarna ska malas. Om man ska göra det i större skala behövs sannolikt en egen anläggning, säger Hagström.

Svar behövs snart. Från hösten 2014 ska mellan 5 och 10 procent av bränslet i kraftverket vara träbaserat. Beslut om Helsingfors stora miljökliv, ett nytt kraftverk i Nordsjö, fattas 2015.

Silor tomma

Går Helsingforspolitikerna in för att bygga ett kraftverk som främst använder biomassa kan det tas i drift tidigast i början av 2020-talet. Det betyder att stenkolshögen i Sörnäs inte försvinner i första taget.

Leo Stranius, miljöorganisationen Luonto-Liittos verksamhetsledare och grön politiker i Helsingforsfullmäktige, är sedan årsskiftet medlem i det kommunala affärsverkets direktion. Han tycker inte att stenkolet är välkommet i stadsbilden.

– Det är frånstötande att ha en kolhög mitt i Helsingfors centrum. Man borde inte alls använda stenkol. Men det är inget som kan åtgärdas i en handvändning, säger Stranius.

Överinspektör Pekka Mannisto på närings-, miljö- och trafikcentralen i Nyland säger att själva kolhanteringen inte är ett problem för stadsmiljön.

– Marken under kolet förorenas inte. Kolet pressas ihop och dammar därför inte. Blir det riktigt varmt och torrt kan högarna vattnas.

Läs mer i lördagens Hbl.