Stödvillkoren väcker vrede på Cypern

Enligt avtalet måste Cypern uppbära en engångsskatt på insättningarna i bankerna. För insättningar under 100 000 euro är skatten 6,75 procent och för de insättningar som är större 9,9 procent.

Förslaget har väckt vrede, och många hävdar att det handlar om ren konfiskation.

Inför omröstningen har kunder rusat till automater som tömts på pengar. Runt om på nätet kallas förslaget för "ren konfiskation", och det mullrar av motstånd i presidentens egna led. Nyligen avfärdade finansminister Michalis Sarris liknande idéer som "katastrofala för Cypern och eurozonen".

Cyperns förhandlare blev tidigt i lördags morse ense med långivare i eurozonen och IMF om att införa skatten på upp till 9,9 procent av en bankkunds tillgodohavanden. Högre bolagsskatt hör också till åtgärderna som ingår i krispaketet.

I gengäld får landet internationellt stöd på 10 miljarder euro, som i huvudsak ska användas för kapitaltillskott i banker som drabbats hårt av skuldnedskrivningar i Grekland.

Cyperns president Nikos Anastasiades sade att hjälpen från eurozonen och IMF är nödvändig för att undvika att landets två största banker går omkull. Han hävdade att även tusentals småföretag — om de inte kan få tillgång till krediter — befinner sig i riskzonen.

Regeringen torde sikta på att få parlamentet att godkänna paketet före tisdag då bankerna öppnar nästa gång.