Kyrkslättbor vill se fördelar med metropol

En droppe i havet. Det vill de invånare i Kyrkslätt som Hbl talat med inte bli som en följd av statens metropolplaner. I det nya kommunhuset i centrum möter vi dagvårdaren Paula Ylispangar.

– Jag vill inte ta ställning förrän jag har fått mera information. Vad kommer de att spara? Jag vill att de kommer fram med fördelarna, säger Ylispangar.

Ylispangar säger att hon inte har något emot att kommunerna samarbetar intensivare men att det inte får ske på bekostnad av servicen.
– Redan nu måste man åka till Jorvs sjukhus om ens barn blir sjukt på kvällen, säger Ylispangar.

Som dagvårdare är hon inte heller förtjust i tanken att daghemmen i Kyrkslätt skulle bli lika stora som i Helsingfors.
– Jag motsätter mig enorma daghem. Idéer har en tendens att sprida sig.

Att Kyrkslätt ska glömmas bort är den första tanken som slår SFP:s kommunfullmäktigeledamot Stefan Gustafsson då han får höra om förslaget om kommunfusionerna i framtiden.

– Det är lätt att beslutsfattare glömmer bort perifera områden. Vi klarar oss bra på egen hand och med finländska mått mätt är vi redan en ganska stor kommun med 38 000 invånare, säger Gustafsson som helst ser att Kyrkslätt fortsätter vara en självständig kommun.

Ekonomisk vinning?
Också Samlingspartiets gruppordförande i kommunfullmäktige, Erkki Majanen, tycker att Kyrkslätt klarar sig på egen hand.

– Vi har ett fullmäktigebeslut om att Kyrkslätt ska vara en självständig kommun, men om man är realistisk ska man också fundera på andra alternativ, säger Majanen och understryker att det är hans personliga åsikt då han inte hunnit dryfta gårdagens förslag med sina partikolleger. I dag är Samlingspartiet det största partiet med 15 representanter i kommunfullmäktige.

Av de förslag som lagts fram väljer han också alternativ B, trots att varken A eller B egentligen faller honom i smaken. Förverkligas modell B ser han ändå en fördel.
– Ur kommuninvånarnas synvinkel skulle man få större resurser, säger han.

Pensionären Anita Eriksson förespråkar en samgång med Esbo om Kyrkslätt måste slås samman med en annan kommun.
– Jag vill hellre ditåt, de har mera pengar, säger hon och nickar österut med huvudet.

Eriksson får medhåll av pensionären Erkki Virranniemi som säger att hälsovården måste tryggas vid en eventuell sammanslagning.

Kommunens translator Harriet Hagelberg såg metropolutredningens kartor redan förra veckan.

– Det känns som om några högt uppsatta tjänstemän sitter och ritar upp en karta med linjal. Det är dåligt för demokratin. Beroende på området kan vi få en eller två platser i kommunfullmäktige, nu har vi ett eget, säger Hagelberg.

– Jag skulle hellre se att vi hjälper Ingå och Sjundeå än ingår ett äktenskap med kniven på strupen med någon annan.

Ansvaret för skolorna oklart
En av frågorna personerna bakom utredningen inte kunde svara på i går var vem som i framtiden ska ha hand om skolfrågor.
– Jag ser en risk. Vi har bra skolor på både finska och svenska. Det är lätt att beslutsfattare glömmer bort perifera områden. Byskolorna har en uppgift där de är, säger Stefan Gustafsson.