Det räcker inte med fyra hälsostationer

– Jag vill inte tro att de menar allvar. Åtminstone blir det väldigt klart att de aldrig använder tjänsterna inom den offentliga vården, säger Osku Pajamäki (SDP) om samlingspartisterna i Helsingfors fullmäktige.

Pajamäki, gruppordförande för SDP, säger att SDP inte är emot att se över antalet stationer i sig.

– Visst, vi ska se över nätet. Men i dag har vi 26 stationer varav fyra har full service, det är alldeles klart att vi inte kan riva upp det systemet helt och klara oss med bara fyra stationer och några blodtrycksmätningskiosker till.

Emma Kari, gruppordförande för De gröna, tycker att det låter som om Samlingspartiet tolkat ett beslut i hälsovårdsnämnden från i våras på sitt eget sätt. Nämnden har ett beslut på att centralisera och utveckla vården på cirka fem hälsovårdscentraler i staden, troligen Femkanten, Maria sjukhus, Malm, Dal och Kvarnbäcken.

– Men att resten skulle kunna stängas eller förvandlas till bara vårdkiosker har det aldrig varit tal om, säger Kari.

Nämnden behandlade och godkände hälsovårdscentralernas verksamhetsmodell i april. Enligt den finns fortfarande 26 hälsovårdscentraler, men ungefär en handfull centraliserade med utvidgad service.

Alla hälsovårdscentraler ska ha allmänläkare och hälsovårdare. Men de behöver inte alla ha all teknologi, var sitt laboratorium och egen fysioterapienhet och socialrådgivning, utan de tjänsterna plus specialläkarna ska i stället centraliseras till några få större stationer. I dag är det i praktiken bara hälsovårdscentralen i Kvarnbäcken som erbjuder det de centraliserade stationerna är tänkta att göra.

Vården ojämlik i dag

En del försök med vårdkiosker redan gjorts i Helsingfors. I Östra cent­rum fanns det en kort tid en drop-in-klinik mitt i köpcentret, för att locka folk att ta kontakt med vården i ett tidigt skede: där kunde man mäta blodtryck och få rådgivning av hälsovårdare. Men Kari säger att sådana kiosker definitivt inte kan ersätta alla de stationer som finns i dag.

– Men vi måste förstås fortsätta diskutera hur vi utvecklar innehållet i hälsovårdsservicen, säger Kari.

Hon påpekar att skillnaderna i hurdan vård olika invånare får i dag är stor.

– Det är något vi har misslyckats med totalt i Helsingfors, skillnaderna är större här än någon annanstans i landet.

Också Vänsterförbundet säger nej till drop-in-klinikerna, men ja till att granska nätet i sig. Silvia Modig, gruppordförande för VF, säger att partiet talat för gemensamma social- och hälsovårdsstationer.

– Det kan vara bra med några platser med mer kapacitet och möjligheter, så att en människa kan få all den service hon behöver på samma ställe.

Också VF ser segregationsutvecklingen som oroväckande.

– Granskningen av hälsovårdsnätet måste utgå från att minska segregationsutvecklingen, säger Modig.

– Samlingspartiet ser en liten mängd hälsovårdscentraler som en möjlighet att få stora besparingar, men vi i Vänstern ser att den bästa investeringen vi kan göra är att trygga bra social- och hälsovårdsservice för alla.

Osku Pajamäki poängterar också att närservicen inte får lida, att kunderna måste nå sin hälsovårdscentral med en enda buss eller spårvagn så att inte resorna blir för långa.