"Alla texter i modersmålsprovet är skrivna av män"

Ebba Witt-Brattström tillträdde som professor vid Nordica för tre veckor sedan, men har lång erfarenhet av litteraturundervisning i Sverige. Hon hittar en väsentlig skillnad mellan vårens och höstens materialbaserade modersmålsprov.

– Höstens prov är svårare som helhet. I de två första litteraturfrågorna vill man att studenterna ska analysera språk och form, medan man i vårens går rakt på handlingen. I vårens prov fanns däremot en svår novell, Skilda vägar, av Hjalmar Söderberg. Det är en komplex novell med många referenser till klassisk bildning. I övrigt fanns inte några stora skillnader.

Vårens prov handlade om känslor: Kärlek, lycka och trygghet, medan materialet i höstens prov i huvudsak handlade om sport,
– Höstens prov är lite mer manscentrerat, och överlag tycker jag att man kunde fundera på att ta in någon text skriven av en kvinna också. Alla texter i vårens och höstens prov är skrivna av män.

I höstens prov består textmaterialet av en dikt av Hjalmar Gullberg, ett reportage om Charlotte Kalla, en sportartikel från Vasabladet och en ledare från Västra Nyland. De tre sistnämnda handlar alla om sport.

– Det är kanske lättare för flickor, som inte är så intresserade av sport, att analysera och relatera till själva texterna om sport. De kanske kan hålla huvudet kallt på ett annat sätt än killarna. Men det känns lite som om man plötsligt upptäckt att det blev väldigt mycket sport i provet, och därför slängt in ett reportage om Charlotte Kalla.

Återinför examen i Sverige

Textdelen i modersmålsprovet är ett bra sätt att mäta textkompetensen på och Ebba Witt-Brattström tycker att provet också kunde införas i Sverige.

– Det borde det absolut. Det finns inget prov i Sverige där man ska spänna musklerna och visa vad man lärt sig under en längre tidsperiod.

I Sverige slopades studentexamen 1968, och Ebba Witt-Brattström har alltså själv inte deltagit i examen. Några större skillnader mellan de finländska studenterna och de svenska har hon ännu inte hunnit lägga märke till, men vissa saker är annorlunda.

– I Sverige klagar studenterna i en nybörjargrupp mycket över att de inte hinner läsa och över att något är svårt. Här verkar det som om studenterna är mer motiverade.

Ebba Witt-Brattström tror inte att det skulle vara möjligt att ha ett textprov bestående av Hjalmar Söderbergs Skilda vägar i det svenska gymnasiet.

– Den skulle kanske fungera i någon av innerstadsskolorna i Stockholm, men annars är den för komplex. I Sverige kan var femte 15-åring inte läsa en så lång text som finns i textprovet. Det är oroväckande. Ni har ju bra läsförståelse här i Finland, det har Pisa-undersökningarna visat.