Foto: Lehtikuva/Sari Gustafsson

Kommunförbundet tror inte på ministerns kalkyler

En personalkvot på 0,7 vårdare per person på ålderdomshemmen skulle innebära en extra prislapp på nästan en kvarts miljard eller närmare 240 miljoner om året har Kommunförbundet räknat ut.

Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardsons (SDP) krav på 0,7 vårdare per person inom äldreomsorgen kostar hundratals miljoner mer än vad ministerns siffror ger vid handen. Det säger Tero Tyni, sakkunnig på Kommunförbundet, som kalkylerat vad omsorgsministerns krav betyder i reda pengar.

– Ministern föreslår tilläggsanslag på 37 miljoner i nästa års budget. Det skulle betyda att hon utgår från en tilläggsprislapp på 150 miljoner euro per år för de schablonmässiga kvoterna. Men det här är klart i underkant, säger Tyni.

Till Helsingin Sanomat kunde inte Guzenina-Richardson i förrgår kväll säga om hon med vårdarkvoten 0,7 avsåg att det dygnet runt per 10 personer måste finnas sju vårdare.

– I verkliga livet mäts mängden vårdare i antalet tjänster. I dag ligger siffran inom äldreomsorgen på knappt 0,6 vårdare per person. Vill man att det ska finnas sju vårdare per tio personer dygnet runt skulle det behövas åtskilliga gånger mer personal, säger Tyni.

Tyni befarar att ett krav på 0,7 vårdare per person leder till att de ålderdomshem och serviceboenden som i dag har en personalstyrka som överstiger 0,7 drabbas av personalnedskärningar.

De ekonomiskt kärva tiderna gör att Tyni inte ser Guzenina-Richardsons förslag som realistiskt.

Pekka Puska, generaldirektör för Institutet för hälsa och välfärd, THL, väger sina ord på guldvåg och vill inte säga om omsorgsministerns förslag är realistiskt.

– Personalkvoten är en väldigt känslig politisk fråga och därför är jag försiktig i vad jag säger. Men det är problematiskt att vi inte vet vad ministern föreslår. Hon har inte sagt om hon avser tjänster eller skötare, säger Puska.