Risto Uimonen. Foto: Lehtikuva/Kimmo Mäntylä

"Det hade behövts mer grävande om Enkeli-Elisa"

Risto Uimonen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, anser det vara illa att medierna har svalt berättelsen om Enkeli-Elisa med hull och hår. Än så länge har det inte klarlagts om berättelsen är sann eller uppdiktad.

– Oberoende av om ämnet är känsligt eller inte bör journalisterna vara noga med att det inte blir dragna vid näsan, säger Uimonen.

Fallet Enkeli-Elisa fick under våren mycket uppmärksamhet i medierna. I Helsingin Sanomats senaste månadsbilaga undrades det om berättelsen om den skolmobbade flickan som tog sitt eget liv är ett påhitt av den som skrev en bok om flickan, Minttu Vettenterä.

Enligt Uimonen borde medierna ha varit noggrannare med att kontrollera om berättelsen är sann.

– Om det förekommer tvivel om sanningsenligheten borde medierna berätta det för läsarna, säger Uimonen.

Han påpekar att det står i journalistreglerna att uppgifterna ska kontrolleras även om de tidigare har framförts i andra medier.

Misstankar och tillit

Flera journalister som själva har skrivit om Elisa ville intervjua flickans föräldrar. När Vettenterä berättade att föräldrarna inte vill framträda hade de inte mycket annat att stöda sig på än hennes uppgifter.

– Jag tycker inte det är konstigt att Elisas föräldrar inte vill framträda i medierna. Bland vanligt folk är det sannolikt 90 procent som inte vill ställa upp på intervjuer, säger frilansjournalisten Katariina Vuori.

Vuori skrev i februari om Elisa i Kaleva och Turun Sanomat. Hon letade på internet efter en nyhet som skulle stämma in på Enkeli-Elisa, men hittade ingen sådan.

– Jag antog att man hade blandat om fakta så att man inte skulle känna igen personen. Jag tror fortfarande på berättelsen om Elisa, säger Vuori.

Heidi Kononen från Yle i Tavastland meger att hon i mars gjorde en bristfällig bakgrundskoll.

– Jag kan erkänna att jag åkte dit. När jag läste en blogg av Elisas pappa kom jag att tänka på att stilen inte passar in på en man i hans ålder. Jag trodde ändå inte att det var lögn, säger Kononen.

Kari Paananen, journalist vid Poliisi-tv, gjorde i maj ett personporträtt på Vettenterä. Han säger sig ha lagt märke att det var svårt att få sådana uppgifter av henne som han inte hade läst någon annanstans.

Många journalister anser att mobbning är ett viktigt tema oberoende av om Elisa någonsin har existerat.

– Det är ett exempel på sanning även om inte alla detaljer stämmer.

Också Uimonen anser ämnet intressant, men enligt honom är det inte likgiltigt om Elisa har existerat eller inte.

– Mediernas viktigaste kapital är förtroendet för dem, påpekar han.

Med undantag för Yle är alla medier som nämns i artikeln kunder till Finska Notisbyrån.