Nödlån allt mer sannolikt för Spanien

Spaniens budgetminister Cristobal Montoros uttalanden på tisdagen tolkades som att landet är på väg att be om nödlån. Räntan på tioåriga statsobligationer låg i går runt 6,4 procent.

– Riskpremierna betyder att Spanien inte har marknadsdörren öppen, sade han i en radiointervju.

G7-ländernas finansministrar och centralbankschefer höll en telefonkonferens på eftermiddagen för att diskutera skuldkrisen. Enligt Financial Times källor handlade det om de spanska bankerna och det grekiska valet, men inte om en grekisk exit från euron.

Om Europa och euron ska kunna ta sig ur krisen är den ekonomiska tillväxten minst lika viktig som åtstramningarna. Det är de europeiska ledarna överens om, även om de har olika syn på hur de gemensamma intressena ska bevakas.

Saktar in
Samtidigt som det talas om en bank­union och nya stödpaket trillar det in oroväckande siffror från resten av världen. Det amerikanska konjunkturprognosinstitutet ECRI ser tydliga tecken på att USA står inför en ny recession. Svenska SEB-bankens chefsekonom Robert Bergqvist anser att farhågorna är verkliga.

– Under det senaste halvåret har den globala tillväxten mattats av. I USA, Brasilien, Kina och i resten av Asien. Oron för tillväxten är betydligt större nu än den var för någon månad sedan, säger han.

Men den största oroshärden finns ändå i Europa.

– Jag är rädd för att vi står inför ett avgörande beträffande eurosamarbetet. Problemen är akuta, man kan inte sitta och vänta på att de löser sig själva.
Under veckoslutet uppskattade finansmannen George Soros att Europa har ungefär tre månader på sig att rädda euron. Enligt Robert Bergqvist tillspetsas situationen om det visar sig att världsekonomin hostar.

– Då blir det ännu svårare att uppnå målen.

Bergqvist befarar att en global lågkonjunktur i värsta fall kan leda till ökad protektionism.
– Kreditmarknaden kommer i alla fall att krympa. Både stater och hushåll vill minska sina skulder, vilket påverkar tillväxten. Det här kan pågå i några år framöver.

Räntebesked i dag
Förra veckan varnade ekonomikommissionär Olli Rehn för att euroområdet kan upplösas om reformarbetet stannar upp. Robert Bergqvist tolkar den offentliga oron från högsta ort som ett försök att få politikerna och allmänheten att inse hur allvarlig situationen är – för att man ska kunna fatta de nödvändiga besluten. Han är ändå inte säker på att politikerna kommer till skott.

– Det politiska beslutsfattandet är ett stort frågetecken. Länderna förmår inte se problemen på samma sätt, vilket ger olika lösningar.

Ett nödlån till Spanien är enligt honom oundvikligt eftersom det minskar riskerna för att krisen sprider sig.

– Om inte Spanien ber om lån måste de övriga länderna vara proaktiva, säger Bergqvist.

I dag kommer ett nytt räntebesked från Europeiska centralbanken ECB. I en intervju för Svenska Dagbladet sällar sig chefen för Internationella valutafonden IMF, Christine Lagarde, till förespråkarna av en sänkning.

– Tillväxten kan få en skjuts av penningpolitiken. Det är tydligt att det finns utrymme för ännu en räntesänkning, säger Lagarde som också tycker att det behövs en gemensam bankunion för euroländerna.

”EIB räddningen”
Robert Bergqvist anser att ECB redan gjort det som står i en centralbanks makt, nu behövs det andra metoder.
– ECB kan sänka räntan, men effekten blir inte stor. Vi har inte ett likviditetsproblem, vi har ett tillväxtproblem. Man borde satsa på en investeringsdriven tillväxt.

Enligt honom är det möjligt genom att stärka Europeiska investeringsbanken EBI:s utlåningskapacitet. Det skulle samtidigt ena EU. Om eurosamarbetet fördjupas som en följd av krisen blir klyftan till resten av EU-länderna större. Men enligt Bergqvists modell skulle alla EU-länder tillföra kapital till EIB.
– Genom att investera i EIB är de övriga länderna också med om att finansiera projekt Europa.

Euron har fallit mot dollarn de senaste veckorna. Bergqvist tror att valutan stärks om det kommer nyheter om ökad integration, till exempel i samband med toppmötet i slutet av månaden.

– Men sedan kommer den att försvagas på nytt eftersom problemen med konkurrenskraften inte är lösta.

Riksbanken i Sverige har minskat sin euroexponering och köpt dollar i stället. Borde vi finländare till exempel köpa kronor för våra euro, Robert Bergqvist?

– Så kan man inte tänka. Den svenska kronan påverkas också, vi kan inte frikoppla oss. Det är en unik situation världen befinner sig i, det handlar om väldigt stora problem.