Paragrafen som försvann

–Det är en miss. Det bör naturligtvis motiveras i ett lagförslag om en bestämmelse som tidigare gällt stryks, medger Försvarsministeriets lagstiftningsdirektör Seppo Kipinoinen som satt med i kommittén.

SFP har gett ett utlåtande om lagförslaget men kommenterar inte den strukna paragrafen i utlåtandet. Folktinget hade inte fått någon begäran om utlåtande.

Har det gått SFP förbi att paragrafen strukits?

–Det kan jag inte uttala mig om, säger partiledaren Stefan Wallin.

Men den gamla paragrafen lever kvar i regeringens proposition om språklagen från 2002 där den citeras i motiveringen till paragrafen om att ett minst ett truppförband ska vara svenskspråkigt. Paragrafen fick också ett nytt liv när riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos (SFP) citerade den i debattprogrammet A-Talk i TV1 torsdagen förra veckan. Wideroos säger att hon genom försvarsminister Wallins medarbetare bett om information från Försvarsministeriet om vad det finns för bestämmelser om det svenska truppförbandet. I svaret citerades motiveringen till språklagen, men det stod inget om att den omtalade paragrafen inte längre gäller.

–Jag måste ju lita på att det var riktigt, säger Wideroos.

"Principen bör följas"

Kipinoinen minns inte hur det gick till när paragrafen ströks men förklarar att den antagligen ansågs vara onödig eftersom den nya lagen inte stadgar i detalj om Försvarsmaktens organisation och eftersom Försvarsmakten inte själv kan fatta beslut om att lägga ned eller flytta truppförband. Sådana frågor avgörs på politisk nivå.

–Myndigheterna bör ju utgå från de principerna som nämns i språklagens motiveringar och som funnits i den gällande lagstiftningen när språklagen skrevs, även om det inte står i den nya lagen, säger Kipinoinen.

Han tycker att diskussionerna om att flytta Nylands Brigad till Kontiolahti är helt onödiga.

–Det skulle aldrig komma på fråga att flytta ett svenskt truppförband till ett helfinskt truppförband. Det strider mot allt förnuft och det kommer aldrig att ske. Ingen tjänsteman kan ens drömma om något sådant.

Kipinoinen medger att paragrafen kanske borde ha inkluderats också i den nya lagen mot bakgrund av den diskussion som nu förs om Dragsvik.

–Jag förstår att det nu finns ett behov, när nu ministern också utgått från grundrättigheterna och mot den bakgrunden borde det ha ingått i den nya lagen, men då ansågs det inte nödvändigt.