Dragsvik går segrande ur försvarsstriden

Strukturreformen av försvaret för med sig så omfattande nedskärningar att Finlands försvarsförmåga tillfälligt drabbas. Det var både försvarsminister Stefan Wallin (SFP) och försvarsmaktens kommendör Ari Puheloinen tvungna att medge när de presenterade det förslag som presidenten och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott i dag godkände.

Statsminister Jyrki Katainen (Saml) betonar ändå att försvarets egna prioriteringar var avgörande.

– Vi har inte alls blandat in politik i det här, försäkrar han.

Politiken blandas ändå in när riksdagen kommer åt att diskutera reformen.

– Det blir säkert en frifräsande debatt, förutspår Wallin.

Han hoppas att man i riksdagen inser att det inte finns några realistiska alternativ.

– Det handlar inte bara om nedskärningar utan om en strukturell reform som syftar till att få både försvarsbudgeten och försvarsstrukturen på en hållbar bog. Med nuvarande struktur- och kostnadsutveckling och utan mera pengar hade vi hamnat i en situation där vi av kostnadsorsaker skulle ha tvingats ifrågasätta vissa fundamentala element, till exempel den allmänna värnplikten.

Det fanns ett hårt tryck på Nylands brigad. Vad räddade garnisonen i Dragsvik?

– Det är fråga om ett mycket kostnadseffektivt truppförband sett till antalet utbildade beväringar och antalet anställda. Så har vi en markering i både regeringsprogrammet och språklagen som innebär att man ska se till att beväringsutbildningen på svenska fortsätter och att minst ett truppförband ska vara svenskspråkigt. Det fanns ingen orsak att ändra på den nuvarande strukturen.

Hur svår var kampen?

– Det fanns alternativa modeller. Vi får aldrig veta hur det skulle ha sett ut med en annan regim i försvarsministeriet.

Ser man på nedläggningslistan verkar armén drabbas hårdare än marinen?

– Man har fördelat nedskärningarna helt och hållet enligt försvarets behov. Det är fråga om en helhet och då har vissa vapenslag som har fler enheter redan nu förstås fått sin del av nedskärningarna. Det finns flera enheter på markstridskrafternas sida än vad det finns på annat håll.

Hur trovärdigt är försvaret efter reformen?

– Reformen syftar till att vi också efter 2015 ska ha ett trovärdigt försvar, men vägen dit kommer att vara tuff. Vi tvingas dra ner på verksamheten, på repövningar och antalet skogsdygn för beväringarna, på flottdygn och flygtimmar. Tillfälligt kommer försvarsförmågan att sjunka något, men det sker för att vi 2015 ska ha en uniform som visserligen är mindre men blottar musklerna bättre.

Ser man på nedläggningslistan drabbas armén hårdare än marinen?

– Man har fördelat nedskärningarna helt och hållet enligt försvarets behov. Det är fråga om en helhet och då har vissa vapenslag som har fler enheter redan nu förstås fått sin del av nedskärningarna. Det finns flera enheter på markstridskrafternas sida än vad det finns på annat håll.

Blir det fler nedläggningar efter 2015?

– Inte vad vi kan se just nu. Det här är den här regeringens beslut, konstaterar Wallin.

Det är ändå inte uteslutet att nya sparkrav ställs på försvaret. Om så sker är utgångspunkten att man sparar utan nya nedläggningar, säger kommendör Puheloinen.

– Om det uppstår behov att se över kapaciteten så finns det en viss flexibilitet inom de enheter som nu bevaras.