Arhinmäki och Essayah uppfattas som diffusa

Sauli Niinistö (Saml) och Paavo Lipponen (SDP), Timo Soini (Sannf) och Paavo Väyrynen (C), Pekka Haavisto (Gröna) och Eva Biaudet (SFP). När det gäller sakfrågor är det de här kandidatparen som tydligt går att urskilja i den opinionsmätning som Hbl har låtit göra inför presidentvalet om en månad.

– Sauli Niinistö och Paavo Lipponen uppfattas enligt mätningen som trovärdiga när det gäller att skapa goda relationer till viktiga länder som Ryssland och USA, Haavisto-Biaudet förknippas med mänskliga rättigheter, klimatfrågor och minoritetsfrågor medan paret Soini-Väyrynen profilerar sig som EMU-kritiska och förknippas negativt med mänskliga rättigheter och klimatfrågor, säger Åsa Bengtsson, som är docent i statskunskap vid Åbo Akademi och som bland annat forskar i väljarbeteende.

Inom paren tävlar kandidaterna delvis om samma röster.

– Niinistö har en tydligare linje och är den starkare kandidaten. När det gäller Väyrynen och Soini, är Soini lite mer utmejslad och har en tydligare framtoning i väljarnas ögon. Bilden av Väyrynens styrkor är mer blandad och omfattar både eurokritik och traditionella utrikespolitiska relationer. I paret Haavisto-Biaudet har Haavisto enligt undersökningen en tydligare profil, vilket kan vara en fördel.

Två av de åtta utmärker sig som kandidater med en otydlig profil i väljarnas ögon, Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki och kristdemokraternas Sari Essayah.

– Jag är förvånad över att de tillfrågade uppfattar Arhinmäki som så pass diffus. Men det kan delvis bero på att han nominerades så sent och att hans kampanj inte riktigt kommit i gång ännu.

Gamla rävar premieras

Ett närmare samarbete med de andra nordiska länderna är den sakfråga väljarna ser som presidentens viktigaste, enligt undersökningen. Här är det Sauli Niinistö som tar hem segern, med sig i tre-i-topp har han Eva Biaudet och Paavo Lipponen.

– Det verkar som att kandidaternas erfarenhet belönas i de högprioriterade frågorna. Men Paavo Väyrynen, en gammal nordist, syns inte i tre-i-topp. Ett intressant undantag här är Biaudet som får gott förtroende för att samarbeta nordiskt, kanske har hennes modersmål påverkat bedömningen? frågar sig Tom Carlson, som är docent vid Åbo Akademi och som gjort bland annat kampanjforskning.

Paavo Arhinmäki syns inte alls här, trots att han bland annat varit ordförande för Finlands delegation i Nordiska rådet. Varför?

– Arhinmäki är en så pass färsk politiker att alla inte känner till vad han gjort i de här frågorna ännu.

Att det är just det nordiska samarbetet som väljarna, enligt Hbl:s enkät, ser som den viktigaste sakfrågan i presidentvalet, förvånar både Bengtsson och Carlson.

– Jag tror att det här kan ses som en reaktion på det som händer inom EU och eurokrisen. Möjligt är också att intresset för frågan har underskattats. Det här är en tankeställare, för kandidaterna men också på ett allmänt plan, säger Åsa Bengtsson.

Efter relationerna till de andra nordiska länderna och Ryssland är det enligt undersökningen ett stort glapp till de följande viktiga sakfrågorna. När man kommer in på dem, det vill säga att föra fram mänskliga rättigheter och ett aktivt internationellt samarbete i klimatfrågor, kliver Haavisto och Biaudet starkt in på kartan.

– De här frågorna är postmaterialistiska och ”gröna” och det är tydligt att de tillfrågade också sammankopplar dem med ett annat slags politiker än de traditionella gubbarna (Niinistö, Lipponen, Väyrynen). Haavisto i synnerhet, men även i viss mån Biaudet och Arhinmäki ”äger” dessa frågor i de tillfrågades ögon. De här kandidaterna representerar också en annan generation och ett annat postmaterialistiskt tänkande än de övriga, säger Tom Carlson.

Enligt Bengtsson är det intressant att de flesta kandidater har en tydlig profil i väljarnas ögon, trots att det har varit en rätt svår uppgift för de tillfrågade att svara på enkäten.

– Man ska veta ganska mycket om politik och de enskilda kandidaterna för att svara på de här frågorna.