Finland vill ha en patriotisk nordist

Folket anser inte att vem som helst är skickad att driva de här frågorna. Könet spelar ingen roll, men presidenten måste vara fosterländsk. Viktigare egenskaper än så finns inte, enligt enkäten.

När vi går till val i januari är det i första hand för att välja den person som ska representera Finland i rollen som statsöverhuvud. Enligt enkäten är det presidentens viktigaste uppgift, om möjligt viktigare än att leda utrikespolitiken tillsammans med statsrådet. Presidentens övriga lagstadgade uppgifter liksom uppfattningen att presidenten ska vara en opinionsbildare är av sekundär betydelse.

Enkätsvaren överraskar inte de experter Hbl talat med.

– Många kanske tycker att det är säkrast att rikta sig mot Norden om det går illa med EU. Nordensamarbetet upplevs som tryggt och välbekant, erfarenheterna är goda, säger direktör Teija Tiilikainen vid Utrikespolitiska institutet.

– Det är lätt att stödja en sådan fråga. De andra alternativen är lite mer kontroversiella över det politiska fältet. Det kan finnas folk som tycker att man satsar för mycket till exempel på relationerna till USA eller Ryssland medan Norden har ett brett stöd tvärs över det politiska fältet.

Typiskt Finland
När de tillfrågade får kryssa för högst 4 av 23 uppräknade egenskaper som en president behöver prioriteras fosterländsk högst, före rättvis, språkkunnig och representativ. Därefter följer epitet som pålitlig, kapabel att ena folket och internationellt inriktad.

– Fosterländskhet är en bevarande värdering. Enkäten visar att folk inte vill att presidenten ska vara en stor förnyare, säger socialpsykologen och statsvetaren Martti Puohiniemi.
Han har forskat i begreppet fosterländskhet och säger att det kopplas samman med trygghet, kontinuitet och i viss mån med traditioner.

– Fosterländskhet uppfattas positivt i nästan alla länder, i all synnerhet i Finland. Här anser över nittio procent att det är positivt. Det står för en vilja att inte spränga gränser.
Kravet på rättvisa tolkar Puohiniemi som att finländarna vill att presidenten ska stå ovanför politiska tvister för att kunna öppna eventuella knutar.
– Men när maktbefogenheterna har beskurits blir det en känslig fråga.

Hellre distant än folklig
En president som är karismatisk, erfaren, fördomsfri, social, folklig eller betonar tolerans är inget finländarna sätter större värde på. Och maktlysten är det absolut sista presidenten ska vara.
– Att tillbakavisa tanken på maktbegär är mycket typiskt för finländare. ”Folklig” får låga poäng för att folket vill se presidenten som en auktoritet som tillhör eliten. Man vill inte ha en nära relation, det är bättre med distans, säger Puohiniemi.

Folk är rätt eniga om att presidentens två viktigaste uppgifter är att representera Finland på statsmannamässigt vis och att leda utrikespolitiken tillsammans med regeringen.
– Folk tycks vara införstådda med vilka presidentens viktigaste uppgifter är. Det tyder också på att väljarna inser sitt konsumentskydd, att de inte tror på vad Paavo Väyrynen har sagt om att han som president skulle ingripa i EU-frågor. De befogenheterna har han inte, säger Tuomas Ojanen, professor i författningsrätt vid Helsingfors universitet.