Forskning: Närpesunga sms:ar på dialekt

Blir du irriterad på att din mobiltelefon inte känner igen orden du vill skriva? Då kan du ägna en tanke åt alla Närpesbor som messar på sin dialekt. Men i Närpes kopplar man bort T9-funktionen och skriver som man talar.

– De nya medierna har triggat människor som talar dialekt till att också skriva på dialekt, säger Anna Greggas Bäckström, ursprungligen Närpesbo som i morgon disputerar i ämnet Närpesdialekt i sms-form.

Hon har samlat in ett stort antal textmeddelanden från 31 ungdomar från Närpes, gymnasister och yrkesskolelever, och efter analys kunnat konstatera att de använder sin dialekt funktionellt som skriftspråk.
– Jag hade lite fördomsfullt väntat mig att se skillnad, dels mellan gymnasium och yrkesskola, dels mellan flickor och pojkar. Alla sådana fördomar kom på skam. Samtliga skriver på dialekt om mottagaren förväntas förstå.

Det nya bruket att skriva på dialekt har delvis att göra med att man övergått från penna till tangentbord. Formen för textmeddelanden är ett mellanting mellan tal och skrift och man vet exakt vem som är mottagare. Ofta ska det gå snabbt och kraven på rättstavning är lägre än i traditionellt skrivande.

– Det beror främst på att det helt enkelt inte finns några regler och därför skapar alla sina egna skrivregler.

Ungdomarna i undersökningen uppgav att de fortfarande skriver vykort och dagböcker på standardsvenska medan de messar och chattar på dialekt.
– De säger att de får vara sig själva när de skriver på dialekt. Ungdomarna ser det som sin grej och flera av dem tror inte att deras föräldrar skulle kunna skriva på dialekt, trots att det talas dialekt hemma.

För tio år sedan införde utbildningsnämnden i Närpes ett dialektförbud under lektionstid i skolorna. Ungdomarna i studien hör till dem som gick i skolan då och säger sig känna en viss frihet i sms- och chatformaten, när de får uttrycka sig i skrift på sin dialekt. Anna Greggas Bäckström tror inte att sms-revolten mot skolans skriftspråk försämrar Närpesungdomarnas skrivkunskaper.

– Nej, de är tydliga med att man skriver standardsvenska i skolan. De är grymt bra på att hålla isär dialekt och standardsvenska.
Hon tror inte heller att vi får en våg över dialektal litteratur som en följd av den nya skrivtrenden.

– Nja, dialekter tar sig lättare uttryck i musik. Vi har ett exempel i hårdrocksbandet 1G3B som sjunger på Närpesdialekt. Litteratur på dialekt har större begränsningar än musik på dialekt. Man behöver inte kunna tyska för att gilla Rammstein, men nog för att läsa böcker på originalspråk.

Hon disputerar på fredag vid Umeå universitet. Där och i övriga Sverige noteras generellt en dialektutjämning, inte minst i den generation som är jämnårig med studiens informanter. Dialekter i Sverige används allt mer begränsat, medan Närpesdialekten upplever en domäntillväxt i de nya medierna.

– Det finns en stor skillnad på den punkten mellan dialekter i Sverige och Svenskfinland. Jag tror inte alls att Närpes är unikt i Svenskfinland. Jag har valt att studera just Närpesdialekten eftersom den är mitt språk, säger Anna Greggas Bäckström.