Foto: Hbl-arkiv/Karl Vilhjálmsson

Försvaret tvingas banta hårt på sin verksamhet

Sparivern drabbar försvaret betydligt hårdare än man hittills trott. Kumulativt räknat måste 800 miljoner euro sparas in på fyra år. Försvaret varnar för att försvarsförmågan riskeras.

Summan som måste sparas in är långt större än någon hittills nämnt. I början pratades det om nedskärningar på 200 miljoner euro, en summa som senare växte till 400 miljoner och som nu landar på 825 miljoner euro, enligt huvudstabens beräkningar. Den summan ska sparas in på fyra år, vilket betyder 10 procents minskning på årsbasis.

Det som först drabbas är den dagliga verksamheten. Försvaret tvingas nu bland annat skära ner antalet lägerdagar för beväringar med åtminstone en tredjedel och minska repövningarna med över hälften. Dessutom dras antalet flygtimmar för piloterna i flygvapnet ned och timmarna till sjöss inom marinen minskas.

– Vi måste hitta sätt att spara på alla håll, skriver huvudstaben i ett pressmeddelande.

Det innebär också att försvaret tvingas dra in på underhåll och kostnader för förnyelse av försvarsmateriel och dessutom måste man se över organisationen. När det gäller nyanskaffningar kan försvaret inte spara så mycket på kort sikt eftersom de i hög grad är bundna till avtal.

– Det är möjligt att spara i strukturerna genom att lägga ner verksamhet och verksamhetsställen, skriver huvudstaben, men påminner om att det tar cirka två år att genomföra en nedläggning av en garnison efter att det politiska beslutet är fattat.

– En bantning av organisationen och strukturerna ger med andra ord betydande besparingar tidigast 2015, skriver huvudstaben.

Staben meddelar att sparåtgärderna har långsiktiga effekter på landets försvarsförmåga och säger att det är oerhört viktigt att man så snabbt som möjligt kan återgå till ett normalläge där det finns pengar att driva den dagliga verksamheten.

– För att kunna hålla den dagliga verksamheten på någotsånär behjälplig nivå de närmaste åren måste nyanskaffningar av materiel skäras ner genast när det är tekniskt möjligt. Finansieringen för nyanskaffningar måste skäras ner med tiotals procent jämfört med de behov som nuvarande planer utgår från.

Huvudstaben varnar för att speciellt den regionala försvarsförmågan lider och säger rakt ut att det här handlar om en risktagning. 

Det som nu kärvs enligt huvudstaben är att politikerna tar sitt ansvar och fattar snabba beslut.

– Reformen inom försvaret måste tidigareläggas så att den nya organisationen är klar att ta över 2015. De kräver snabba politiska beslut om försvarsmaktens kommande strukturer.

Försvarsutskottes ordförande Jussi Niinistö (Sannf) är upprörd.
– I regeringsprogrammet står att försvarsmkatens budget ska skäras ner med 200 miljoner euro. Försvarsminister Stefan Wallin (SFP) har tidigare talat om att man kan tvingas fördubbla summan och nu läser jag plötsligt om en summa som är fyrfaldig.

Om den jättelika nedskärningen blir verklighet finns det inte längre några möjligheter att försvara hela Finland, enligt Niinistö.
–  Nu håller man ju dessutom på att ratificera Ottawa-avtalet som förbjuder personminor. De här två sakerna i kombination gör att det inte finns några möjligheter att trygga medborgarnas säkerhet.

Enligt Niinistö är statens viktigaste uppgift att se till att medborgarna är trygga i sitt land.
– Det är de inte längre om vi skär ner så här mycket på försvarsbudgeten. Det här är fullständigt ansvarslöst.