Urvattnat? Alkoholprocenten i ölet är också en viktig smakfaktor, betonar Bryggeriförbundets vd Elina Ussa. Foto: Leif Weckström

Bryggerierna tror inte på ”tvåans” öl

Förra Alkodirektören Heikki Koski försöker hejda den skummande mellanölsdebatten och föreslår att bryggerierna börjar tillverka ”tvåans” öl. Branschen reagerar dock kallsinnigt.

Heikki Koski skriver i en debattartikel i måndagens Helsingin Sanomat att han inte talar för att mellanölet vare sig ska flyttas till Alko eller spädas ut.
Han föreslår i stället att ”tvåans” öl skulle finnas i butikerna parallellt med mellanölet.

– Det finns ju redan sådana produkter på marknaden, säger Elina Ussa, vd för Bryggeriförbundet.
– Beskattningssystemet är lineärt: Skatten sjunker med 3,7 cent per liter för varje tiondedels procent svagare öl man tillverkar. Det här är ingenting nytt.

Många av de utländska ölmärkena som säljs i våra butiker är av typ ”II-klass”. Alkoholprocenten är ofta lägre än i de inhemska ölsorterna och många av dem kan därför konkurrera prismässigt, men marknadsandelarna har förblivit små.
Högsta tillåtna volymprocenten i öl som säljs i matbutikerna är 4,7. Att de inhemska bryggerierna tillverkar öl som är exakt så starkt är ingen slump. Just den styrkan är den mest efterfrågade.

Ingen succé
Också våra inhemska bryggerier har provat på att tillverka svagare öl, men de har inte blivit populära.
– Vi tillverkar sådana produkter som konsumenterna vill ha, säger Ussa.
– Man borde inte alls indela ölet i I-, II- eller III-klass. Det finns öl att köpa i alla styrkeklasser. För konsumenterna är styrkan en bisak. Det är smaken och användningsändamålet som avgör.

– Om konsumenten tvingas till Alko för sina ölinköp så ställs han eller hon inför ett stort urval starka ölsorter, påminner Ussa.

Sverige har använts flitigt som exempel av alla i den pågående debatten. Pekka Puskas läger anför att Sveriges utspädda mellanöl – lättölet – sänkte alkoholkonsumtionen med 12–15 procent när 3,5-procentsgränsen infördes i matbutikerna 1977.

Svenskar dricker starkare
Bryggeriförbundet hänvisar igen till undersökningar som visar att svenskarna i medeltal dricker starkare öl än vi (5,5 procent i Sverige mot 4,6 i Finland) trots att matbutikernas öl är svagare än vårt. Det beror på att nästan en tredjedel av allt öl i Sverige är privatimporterat starköl, främst från Danmark och Tyskland. I Finland privatimporteras fortfarande bara fem procent av allt öl som konsumeras.

Ussa säger sig vara övertygad om att en utspädning av ölet i livsmedelsbutikerna leder till att privatimporten ökar explosionsartat.
– I Sverige har det blivit vanligt att det privatimporterade ölet säljs vidare. Vill våra myndigheter styra utvecklingen åt samma håll hos oss?
– I över 100 år har vi försökt styra alkoholkonsumtionen med att reglera tillgång och pris. Resultatet är magert. Tänk om vi skulle försöka välja en lite vidsyntare politik.