Finland höjer klimatbiståndet

Regeringen har kommit överens om att frysa biståndsanslagen för 2013–2014. Innebär det att man måste göra prioriteringar som påverkar klimatbiståndet?
– Klimatbiståndet är redan en prioritet. Vad vi behöver satsa på är insikten om att klimatbiståndet är en integrerad del av utvecklingsländernas allmänna utvecklingssträvanden.

Kan man garantera att det i fortsättningen finns tillräckligt med personal inom biståndsarbetet?
– Det beror på detaljerna i statens effektivitets- och produktivitetsprogram. I det nya regeringsprogrammet ingår en skrivning om att det finska biståndets fragmentering ska minskas och att vi ska utöka koordineringen med de övriga bidragsgivande länderna och organisationerna. Det här påverkar också behovet av personalresurser.

I samband med recessionen i början av 1990-talet skars biståndspengarna ner rejält, vilket ansågs vara pinsamt för Finland. Kan det här ske igen?
– Finland har förbundit sig vid Europarådets beslut från år 2005 som går ut på att biståndet ska motsvara 0,7 procent av bnp år 2015. I budgetrambesluten från i fjol ingår dessutom en skrivning om att regeringen förbinder sig internationellt vid målet på 0,7 procent. Förpliktelsen har upprepats också i budgeten för år 2011 och i det nya regeringsprogrammet.

Vad betyder det i praktiken?
– Vi har åtminstone gett starka löften om att det inte kommer att ske stora nedskärningar.

Vad händer med klimatbiståndet om det blir en nedfrysning av biståndet redan 2012?
– Ett alternativ som utifrån regeringsprogrammet kommer att utredas är om en del av utsläppsrättigheternas auktionsintäkter kunde kanaliseras till biståndsbudgeten. Och om det skulle bli en nedfrysning av biståndet under 2012 handlar det om att frysa biståndets relativa andel, och också i det fallet skulle de absoluta biståndsmedlen öka.