Skuldkrisen i USA kan också drabba oss

De experter Hbl talat med är eniga om att frågan om USA:s skuldtak i första hand handlar om ett politiskt rävspel mellan det republikanska och demokratiska lägret (se artikeln här bredvid).
Marknaden är helt övertygad om att skuldtaket höjs på sikt. Den stora frågan är snarare hur inflammerat det inrikespolitiska läget i USA egentligen är.
– Politiker brukar inte öppet idka utpressning i så här allvarliga frågor, säger Etlas forkningsledare, Niku Määttänen.
USA överskred sitt nuvarande skuldtak på 14 300 miljarder dollar redan i maj och senast i augusti tar pengarna i statskassan slut. Kongressen skulle fatta beslut i saken redan förra veckan, men i fredags stod det klart att republikanerna och demokraterna inte kunde enas.
När pengarna tar slut i augusti skulle USA tvingas sluta betala ränta på redan befintliga lån. Samtidigt borde man kraftigt skära ned i den offentliga sektorn. Båda scenarierna är osannolika eftersom de politiska följderna skulle vara överväldigande.
– Att skära ned på hemmaplan betyder i praktiken att man avskedar tjänstemän, slutar betala lön åt statligt anställda och stänger delar av infrastrukturen. Jag tror inte heller USA på allvar överväger att sluta betala ränta på gamla lån och vända ryggen mot Kina och de oljeländer som lånat pengar åt landet. Det skulle kunna få för stora utrikespolitiska följder, menar Määttänen.

 Stora följder för Finland
Ifall den amerikanska kongressen trots allt inte lyckas nå enighet i frågan skulle följderna både för den globala ekonomin och Finland vara dramatiska. Tekniskt sett skulle USA sluta betala ränta på sina redan befintliga lån, vilket egentligen skulle betyda statsbankrutt.
– I praktiken skulle situationen ändå snarare likna Lehman Brothers-scenariot från 2008, säger finanssekreterare Jussi Lindgren på Finansministeriet.
Finansmarknaden och bankerna skulle å sin sida drabbas av akut förtroendebrist vilket ganska snabbt skulle påverka investeringarna och utrikeshandeln.
I ett exportberoende land som Finland skulle det här snabbt synas som en högre arbetslöshet som en följd av färre arbetstillfällen i den konjunkturkänsliga exportindustrin.
Staten har dessutom redan skuldsatt sig kraftigt för att stimulera ekonomin ur 2008 års finanskris. Därför skulle man inte heller kunna öka de offentliga medlen som senast.

Dystra siffror på lång sikt
Även om man lyckas lösa den politiska krisen i USA och höja skuldtaket är utsikterna för den amerikanska ekonomin dystra. Landet kämpar både med ett enormt budgetunderskott och ett underskott i utrikeshandeln. Dessutom finns det flera faktorer som inte ens beaktats i de nuvarande underskotten, som en åldrande befolkning och stora underskott i vissa hälsovårdsprogram.
– USA har pressat upp sina tillväxtsiffror med lånemedel de senaste åren, men det går inte i det långa loppet. Förr eller senare måste budgeten balanseras, säger Sampo-bankens ledande rådgivare Lauri Uotila.
USA:s statsskuld motsvarar för tillfället nästan 100 procent av landets bnp. Ifall man inte lyckas minska underskottet i statsfinanserna och stoppa skuldsättningen kommer den amerikanska statsskulden på 25 års sikt att nå grekiska proportioner, motsvarande över 150 procent av bnp.
Därför är det också klart att USA inte kommer vara samma tillväxtmotor för världsekonomin som förr. För att hitta den får vi i stället vända blickarna mot tillväxtekonomier som Kina, säger Uotila.